Bakgrund: Elever med svenska som andraspråk, och därmed en annan kulturell bakgrund än den svenska, har enligt Pisas (2003) statistik sämre resultat i matematik än elever med svensk bakgrund. Forskare i andra länder med mångkultur har gjort undersökningar som visat att etnomatematik gett elever bättre matematisk förståelse. Etnomatematik är en form av undervisning som tar hänsyn till elevers kulturella bakgrunder och informella erfarenheter, och diskuterar hur dessa kan användas inom matematikundervisning för att skapa djupare förståelse. 

Syfte: Syftet med denna studie är att uppmärksamma på vilket sätt verksamma matematiklärare, som har erfarenhet av att undervisa på en mångkulturell skola i mitt närområde, beskriver att de arbetar med spår av etnomatematik. Detta genom att uppmärksamma hur de arbetar med elevers mångkultur samt hur de tar elevers vardagsliv och elevers kulturellt betingade matematik i beaktning inom matematikundervisningen i årskurserna 1–3.

Metod: Studien har formats genom intervjuer med tre verksamma och legitimerade matematiklärare på en mångkulturell grundskola årskurs 1–3. 

Resultat: I intervjuerna beskrev lärarna på den mångkulturella skolan att de både reflekterar kring och formar sin undervisning med syfte att den ska passa elever med annan kulturell bakgrund än den svenska. Ofta beskriver de en undervisning med en kompenserande form, där lärarna försöker väga upp för de erfarenheter som eleverna sällan möter eller saknar. Undervisningen beskrivs ofta vara konkret och praktisk. Det framkom även under intervjuerna att lärarna verkade ha en svag eller obefintlig bild av vilka kulturella matematiska kunskaper och informella erfarenheter eleverna besitter. Två av tre lärare kunde inte nämna ett tillfälle då de fått reda på att någon av deras elever hade kunskaper om ett räkne- eller mätsystem som skiljer sig från det svenska. De kunde heller inte nämna om de träffat en elev som kunde utföra beräkningar eller mätningar på ett sätt som skiljer sig från det svenska. Detta visar på en otillräcklig bild av elevernas enskilda kulturella matematiskt betingade kunskaper, och på så vis av etnomatematik, på den mångkulturella skolan. Detta innebär att studien även visat på en avsaknad av bryggande mellan elevers kulturella och informella matematiska kunskaper och den formella skolmatematiken. Det sistnämnda var, på grund av ämnets färskhet i Sverige, väntat.