Bakgrund: År 2017 var en femtedel av eleverna i svensk grundskola elever med utomlandsfödda föräldrar eller elever som själva var födda utomlands. År 2019 visar resultat från nationella proven i matematik att flerspråkiga elever i åk 3 halkar efter. De riskerar i större utsträckning att inte nå kunskapskraven. Skillanden är större mellan flerspråkiga elever och övriga elever vad gäller delproven som exempelvis behandlar mer kontextbundna uppgifter än delproven som behandlar skriftliga räknemetoder i addition. Räknehändelseuppgifter är en typ av kontextbundna uppgifter. Det är samtidigt allmänt känt att läromedel styr svensk matematikundervisning. 

Syfte: Syftet med studien var att bidra med kunskap om och i så fall hur flerspråkiga elever ges stöd till kontexten i matematikuppgifter för att skriva egna räknehändelser och relatera räknehändelser till matematiska uttryck. Vidare syftade studien till att belysa om och i så fall hur tillhörande lärarhandledningar ger läraren stöd i att planera sin undervisning av räknehändelser med hänsyn till flerspråkiga elever. 

Metod: För studien valdes textanalys i form av en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Analysverktygen bestod av tabeller som utformats utifrån studiens teoretiska utgångspunkter. Undersökningen gjordes på två läromedel med tillhörande läroböcker och lärarhandledningar för årskurs 3. 

Resultat: Resultatet visar att elevböckerna som analyserats inte ger tillräckligt med stöd åt flerspråkiga elever i uppgifter med räknehändelser. Detta eftersom en stor andel uppgifter i elevböcker saknar stöd eller att de endast förekommer i mindre utsträckning. I resultatet framkom också att en stor andel lektioner i lärarhandledningarna saknar stöd till läraren när den ska planera undervisning med räknehändelser då flerspråkiga elever ingår i elevgruppen.