Bakgrund

Det står i läroplanen att eleverna ska få bildning utifrån bland annat estetiska och sinnliga aspekter. Trots detta visar forskning att detta sker med begräsning i dagens skolor. Lärare tycker att det är svårt att använda sig av estetiska uttrycksformer på grund av bristande kunskaper inom de estetiska ämnena, liksom att tidsbristen är en bidragande orsak. De estetiska inslagen blir således mestadels trevliga avbrott i den ordinarie undervisningen där mönstret med en genomgång och sedan mestadels enskilt arbete genomsyrar lektionerna.

Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever som inte mött estetik tidigare i sin undervisning kan reagera när de får kombinera sång, drama och matematik för att ta till sig nya begrepp, syftet är också att undersöka på vilket sätt estetiken kan bidra till elevers förståelse för multiplikationens innebörd.

Metod För att besvara våra forskningsfrågor samlade vi in data genom kvalitativa observationer under fyra lektionstillfällen. Vi agerade deltagare som observatör och observatör som deltagare med låg grad av struktur för att få en så autentisk bild som möjligt av tillfällena. Metoden valdes för att genom observation uppmärksamma om arbete med estetik bidrar till elevernas förståelse och se hur de reagerade på det för dem nya inlärningssättet. Teoretiskt perspektiv Som teoretiskt perspektiv har vi skapat ett verktyg inspirerat av de punkter som Moroye och Uhrmacher (2009) skriver är nödvändiga inslag när man ska arbeta estetiskt med eleverna.

Resultat Resultatet av studien visade att elevers reaktioner på estetiska inslag var positiva i den mening att det togs emot med glädje och entusiasm av eleverna som uttryckligen sa att det var roligt. Resultatet visade vidare att estetiken möjliggjorde för eleverna i studien att utveckla förståelse för de matematiska begrepp de presenterades för och som de fick behandla med hjälp av estetiken