Bakgrund: För att eleverna skall kunna tillämpa sina kunskaper i bråkräkning menar Löwing (2017, s.250) att de bör ha förståelse för alla aspekterna vad gäller bråk som matematik. Detta för att kunna tillämpa rätt bråkräkning i olika typer av problemsituationer som eleven kan hamna i, både i skolan och i sin vardag. Historisk sett har det alltid varit svårt för elever att ta till sig bråkundervisningen. Detta gäller de flesta eleverna vilket de har inlärningssvårigheter eller ej. Eftersom bråk är en sådan fundamental kunskap är det viktigt att eleverna har den med sig för att klara sig i framtiden då förståelsen för bråk inte stannar i skolböckerna utan spiller över i alla ämnen och även i hemmet då saker ska delas i till exempel bakning (Lortie-Forgues, Tian och Siegler. 2015, s.2). 

Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur elevers lärande kring bråktal behandlas i matematikläromedel för årskurs 2-3 utifrån variationsmönster.

etod: Vår metod var en kvantitativ innehållsanalys som där en analysmodell som vi själva hade konstruerat utifrån Löwings teori om bråktalets olika aspekter användes. Detta för att kunna passa till studiens syfte samt för att kunna svara på frågeställningarna i studien.

 Resultat: Resultatet visar att i alla fyra läromedlen saknas ett variationsmönster vilket är kontrastering. I ett av läromedlen saknas även variationsmönstret fusion. Det kan också utläsas att aspekterna en del av en hel, en del av ett antal och ett tal var de vanligast förekommande aspekterna i alla fyra läromedlen. Inget av de granskade läromedlen innehöll alla bråkets aspekter.