Bakgrund: Enligt ”Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” ska skolväsendet vila på en demokratisk grund. Eleverna ska få utvecklas både som ansvarsfulla individer och medborgare. Detta medför att skolan har ett dubbelt uppdrag. En central del av svenskundervisningen är olika typer av texter vilket ska ge eleverna förutsättningar att utveckla både sin identitet och förståelse för omvärlden. I grundskolans undervisning används skönlitteratur både som högläsningsbok, men läses även av eleverna själva. Elevers identitetsskapande underlättas om lärare är medvetna om vad den litteratur man väljer att använda i sin undervisning signalerar till eleverna, både ur ett demokratiskt samhällsperspektiv men även för den enskilda elevens identitetsskapande. Det är viktigt att undersöka vad de identiteter som barn erbjuds i barnlitteratur, förmedlar i relation till de förmågor som krävs för att delta i ett demokratiskt samhälle. Därav är vårt forskningsproblem en demokratifråga. På flertalet topplistor över mest köpta böcker för åldrarna 6–9, ligger under tiden då studien är gjord, barnboksserien Musse och Helium, skriven av Camilla Brinck (2018). Då bokserien är uppskattad och även används i skolsammanhang är det relevant att undersöka vad dessa böcker erbjuder eleverna. Vi vill med detta arbete bidra med kunskap om hur barns kompetenser och relationer konstrueras i den första delen av serien.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barns kompetenser och relationer konstrueras i barnboksserien Musse & Helium Del 1: Mysteriet med hålet i väggen, skriven av Camilla Brinck och illustrerad av Jan Jäger (2018).

Metod: För att besvara studiens syfte har en kritisk diskursanalys gjorts utifrån ett demokratiperspektiv. Som stöd vid analysarbetet har Tomas Ellegards (2004) kriterier, för vad som karaktäriserar det ”kompetenta barnet” används.

Resultat: Studiens resultat visar att det finns en kompetensfördelning mellan könen på de två barnen. Killen konstrueras utefter rationalitet och som att vara självständig, medan tjejen konstrueras som emotionell och beroende. Den visar också på maktförhållande mellan barnen men även mellan barn och vuxna.