Har du någonsin funderat på hur elever i lågstadiet förklarar och visar sina kunskaper inom naturorienterande ämnen? Hur de beskriver någonting abstrakt på ett mer begripligt vis? Det är någonting som vi har funderat på, därför har vi valt att fokusera på några specifika områden i vår studie för att undersöka hur dessa används av elever i årskurs två. I denna studie vill vi ta reda på huruvida eleverna talar om naturvetenskap som en enskild diskurs och estetik som en annan, alternativt om eleverna själva väljer att föra samman dessa två till synes olika områden. Vi har fokuserat på om estetik och naturvetenskap har så starka kontraster sinsemellan så att de inte fungerar tillsammans, eller om dessa områden samverkar tillsammans som förstärkning av varandras fulla potential. Studiens tyngdpunkt betraktar följande områden: estetiska och sinnliga begrepp, metaforer och naturvetenskapliga begrepp. Vårt syfte har varit att undersöka elevers förmåga att använda sig av olika slags begrepp genom att granska elevernas språk i tre intervjuer. Pramling (2012) framhäver att under senare år har metaforer tagit större plats inom forskningen, vilka har visat sig vara viktiga i samtalet mellan människor för ett meningsskapande syfte. Författaren menar att för lärandets skull kan metaforer användas för att minska kunskapsglapp över det man ännu inte förstår, alltså att man bygger förståelse mellan det obekanta och det bekanta. Med bäring för Bergström och Boréus (2012) definition av metaforer om att metaforer är ett sätt att förmedla någonting med bildliga uttryck har vi även undersökt förekomsten av dessa. Detta eftersom kunskapskravet för de lägre åldrarna handlar om att eleven ska kunna berätta och beskriva, även att förklara och namnge samt kunna diskutera och samtala för sin kunskap (Skolverket, 2011). Med hjälp av det konstruktivistiska perspektivet lyfter vi grundläggande teorier för att få svar på våra frågeställningar i våra intervjuer. Intervjuerna betraktas även utifrån en diskursanalys. Genom att granska elevernas kommunikation och språk i intervjuerna kan vi konstatera att deltagarna genomgående har förhållit sig inom diskursen. Allt längre in i intervjuerna blev svaren mer omfattande. Vad vi uppmärksammade var att eleverna använde sig av både estetiska, sinnliga och naturvetenskapliga begrepp i sina svar, även metaforer.