Bakgrund: År 2005 fick Skolverket på begäran av regeringen i uppdrag att granska läroböcker som användes i grund- och gymnasieskolans undervisning. Anledningen var att man ville ha en uppfattning om hur läroböckerna bidrar till arbetet med undervisningens komplexa frågor som bland annat behandlar kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller trosuppfattning. De grundläggande aspekterna för den föreliggande läroboksgranskningen är att skildra drag i läroböcker för ämnet samhällskunskap som reproducerar förhållanden mellan vi och dom. Den didaktiska relevansen är att vi önskar att vår läroboksgranskning ska bidra till att göra lärare mer medvetna om vilka konstruktioner och reproduktioner som eleverna kan möta i de läroböcker som skolan erbjuder. 

Syfte: Syftet med arbetet är att granska konstruktioner och föreställningar av den andre och vi-gemenskaper i läroböcker för samhällskunskap ur ett postkolonialt och diskursanalytiskt perspektiv.

Metod: Studien är en beskrivande studie som använder en kvalitativ textanalytisk metod. Metoden ingår i en diskursanalytisk ansats för att kunna besvara studiens frågeställningar. Vi har närläst det empiriska materialet, citaten från materialet har tematiserats och kategoriseras. Slutligen har de också dekonstruerats, rekonstruerats och kontextualiserats i en analys.

Resultat: Vid en närläsning och efterföljande analys av texterna kunde tre dominerande typer av gemenskaper identifieras: geografisk, kulturell och etnisk. Dessa gemenskaper konstruerar både vi-gemenskaper och de andra som motsats eller som en skillnad till vi-gemenskapen. Samtliga läroböcker har föreställningar om geografiska vi-gemenskaper. Läroböckerna skildrar begreppet kultur genom att skriva ut “vår” eller “den västerländska” kulturen i motsats till “alla andra” kulturer. När läroböckerna redogör för kulturbegreppet nämns även begreppet etnicitet. Alla läroböcker definierar begreppet kultur på liknande sätt, men det skiljer sig i hur de förklarar begreppet etnicitet. Den andre skildras i läroböckerna som en person som saknar de egenskaper som vi-gemenskapen tillhandahåller. Den andre beskrivs som både avvikande och främmande, men främst erhåller denne egenskaper som är problematiska gentemot den västerländska majoritetsbefolkningen.