Bakgrund: Den senaste PISA undersökningen (2018) visade att elevernas samlade läsning har minskat, samt att deras attityd gentemot läsning blivit mindre positiv sedan 2009. I sin helhet har dock skillnaderna mellan pojkar och flickors läsförmåga minskat, och det visade sig att den främsta anledningen till detta är att högpresterande pojkar blivit bättre på läsning. Statistik från SCB visar dock fortfarande signifikanta skillnader mellan pojkar och flickors skolresultat, vilket sedermera lade grunden till uppsatsidén, att undersöka gymnasiekillars motivationsmönster till läsning.

Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur killar i gymnasieskolan upplever sin motivation till läsning i svenskämnet.

Metod: Studien genomförs med semistrukturerade samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats. Intervjuerna analyseras sedan med grund i Martins (2003) motivationshjul samt teorier kring inre och yttre motivation.

Resultat: Med stöd i Martins (2003) motivationshjul samt teorier kring inre och yttremotivation, har vi fått syn på flera intressanta mönster i killarnas motivation till läsning. Bland annat har vi genom intervjuerna med Tom och Albin fått se exempel på självsabotage och undvikande beteendemönster, vilka Martin (2003) menar är motivationshämmande. Vi har också sett flera exempel på motivationsfrämjande beteendemönster, framförallt genom intervjuerna med Ernst och Hamid, som visar prov på god studieplanering och inlärningsfokus. Vi kan också se att samtliga intervjupersoner drivs till att läsa genom inre motivation i olika utsträckning, men samtliga elever i studien uppger också att de motiveras till läsning genom betyg, vilket klassificeras som en yttre motivationsfaktor