Continuing education in the workplace has become a crucial part of contemporary working life, in alignment with modern labor market policies advocating lifelong learning. Work-integrated learning (WIL) is aimed at supporting professional development as part of lifelong learning, emphasizing both theoretical and practical knowledge alongside interactive engagement. Despite its significance, WIL within the context of educational interventions geared toward supporting learning and development among professionals remains an under-researched domain compared to its application in higher education focused on student learning. Previous research has shown that the learning process among professionals may follow a different logic compared to that of students in higher education. This dissertation highlights the development of an educational intervention from both an effectiveness and theory-based perspective, with WIL based on socio-constructivism serving as the point of departure. The intervention  was aimed at professionals in municipal health and care for individuals with intellectual disabilities. The intention behind studying these professionals’ learning and development was to extend our knowledge of the ways in which the educational intervention influenced the professionals’ learning process and to reveal key aspects that must be considered in further developments of the intervention. Such knowledge contributions can potentially improve and expand future educational efforts aimed at professionals.

The development of the educational intervention followed a pragmatic process consisting of three stages described in four individual papers. Data were collected through surveys and individual semi-structured interviews, which were then analyzed using statistical calculations and qualitative content analysis.

The findings illustrated that learning and development among professionals did not follow a straightforward trajectory from the completed educational intervention to the learning outcome. The intervention, consisting of web-based lectures and structured group reflections, was found to support the professionals’ learning, with group reflections acting as a catalyst for collective learning and for the integration of theoretical knowledge into daily practice. However, creating the conditions needed for all participants to engage in group reflections was a key issue and should not be taken for granted in future educational initiatives in which group reflections are intended to be used. Likewise, organizational support and encouragement were found to constitute an important driving force in the professionals’ learning. Overall, learning and development among professionals are complex and influenced by multiple factors and mechanisms. Addressing these complexities requires a simultaneous focus on three fundamental elements: the actors involved in the learning process, the educational intervention itself, and the surrounding context. This can be best accomplished through a structured and systematic approach to the developmental process of the intervention. Such an approach could strengthen professionals’ commitment to lifelong learning and contribute to sustainable educational efforts, both economically and socially.

Lärande är en integrerad del av dagens arbetsliv och omfattar både de anställda och organisationerna. Det är en del av det livslånga lärandet som har blivit alltmer uppmärksammat såväl inom forskning och utbildning som i samhälle. Att involvera anställda i lärande relaterat till arbete är en förutsättning för att möta kraven i ett föränderligt samhälle. Inom arbetsintegrerat lärande (AIL) studeras och utvecklas kunskap och metoder för att stödja individers kunskapsutveckling i och inför arbete. AIL kan sägas utgå från en socio-konstruktivistisk grundsyn,vilket även jag gör i min forskning. Tidigare forskning visar på vikten av kontinuerligt lärande under hela arbetslivet därmed finns det också behov av mer kunskap kring hur lärande och utveckling hos yrkesverksamma kan stödjas genom utbildningsinterventioner inom AIL, vilket den här avhandlingen bidrar med.

Formell kompetensutveckling är vanligt i de flesta sektorer, även inom vård och omsorg för personer med intellektuell funktionsnedsättning, vilket är den arena som studeras i den här avhandlingen. Trots utbudet av utbildningsinterventioner idag saknas kunskap om själva utvecklingsprocessen, där både effektivitets- och teoretiskt perspektiv belyses. I takt med samhällets ökade behov av utbildningsinterventioner finns det därför också behov av ökad kunskap om utvecklingsprocessen av utbildningsinterventioner.

Intentionen med denna avhandling är trefaldig. Det första att utöka kunskapen om fenomenet yrkesverksammas lärande och utveckling i samband med en utbildningsintervention som ett kunskapsbidrag till AIL. Det andra att bidra med kunskap till interventionsforskning avseende utvecklingsprocessen av utbildningsintervention. Det tredje att utforska hur AIL och interventionsforskning kan integreras för att stödja lärande och utveckling hos de yrkesverksamma.

Forskningsprocessen i detta avhandlingsarbete följde en pragmatisk, steg-för-steg process, där resultaten från ett steg låg till grund för nästa. Denna process bestod av tre steg. Hela utvecklingsprocessen beskrivs dels i avhandlingen, dels i fyra publikationer. Data samlades in genom frågeenkät där ett skattningsinstrument ingick samt genom individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalys gjordes med hjälp av statistiska beräkningar och kvalitativ innehållsanalys.

Resultaten visar att lärande och utveckling hos yrkesverksamma inte var en enkel process från en avslutad utbildningsintervention som mynnade ut i lärande och professionell utveckling. Utbildningsinterventionen, bestående av webbaserade föreläsningar och strukturerade gruppreflektioner, visade sig vara stödjande för yrkesverksammas lärande, där gruppreflektion fungerar som en katalysator för kollektivt lärande och integrering av teoretisk kunskap i det dagliga yrkesutövandet. Emellertid att skapa förutsättningar för alla deltagare att engagera sig i gruppreflektion är en nyckelfråga som inte bör tas för givet utan behöver uppmärksammas i framtida utbildningsinterventioner där gruppreflektion är tänkt att ingå. Likaså utgör organisatoriskt stöd och uppmuntran en viktig del av drivkraften i yrkesverksammas lärande och utveckling. Sammantaget tyder resultaten på att yrkesverksammas lärande och utveckling i samband med utbildningsintervention är komplext. Att ta itu med denna komplexitet kräver ett samtidigt fokus på tre grundläggande element: aktören som är involverad i lärandeprocessen, utbildningsinterventionen i sig och sammanhanget där utbildningsinterventionen implementeras. Det görs lämpligast genom ett strukturerat och systematiskt tillvägagångssätt i utvecklingsprocessen av utbildningsinterventionen. Att inkludera denna inställning i framtagandet av utbildningsinterventioner skulle kunna leda till ökat engagemang för livslångt lärande hos de yrkesverksamma och bidra till hållbara utbildningsinterventioner, både ur ekonomiskt och socialt perspektiv.