Background: Pressure ulcer are one of the most common healthcare injuries and is a challenge for healthcare professionals. A pressure ulcer occurs from pressure or shear or a combination of both and it is mainly the elderly who are at risk. Pressure-relieving aids are used to prevent the pressure ulcer. The patient's experience is important in the care in order to prevent the pressure ulcer. Not understanding the patient's experience can lead to missed care and actions which in turn can lead to serious consequences.

Aim: To describe patient's experiences of living with pressure ulcers.

Method: A literature study was performed. An analysis of eleven qualitative articles that focused on the patient's experiences of pressure ulcers were conducted.

Results: Two main themes and six subthemes emerged. The result presents the two main theme: Physical impact and Mental impact. Physical impact describes that pressure ulcers are painful and limit patient's mobility, which leads to becoming dependent on nursing care. Mental impact describes that the pressure ulcer causes the patients to isolate themselves, become dependent of others and lead to feelings of hopelessness.

Conclusion: Patients experienced that being dependent on others are difficult and they experienced feelings of worthless and incapable. The smell and pain of the pressure ulcer and its wound fluids impairs patient's self-esteem and wellbeing, resulting in social isolation and hopelessness.

Trycksår är en av de vanligaste vårdskadorna inom hälso- och sjukvården som leder till ett lidande hos patienterna. Lidande är något som patienten blir utsatt för och är tvungen att leva med. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med trycksår. Att ta hänsyn till patienters upplevelser och deras kunskap kan resultera till en minskad sjukhusvistelse. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra patienters lidande. En viktig del av sjuksköterskans ansvar i omvårdnaden är att förhindra tryckskador. För att förhindra tryckskador ska sjuksköterskan känna till faktorer som ökar risken för trycksår, vilka är inkontinens, nedsatt rörlighet, anemi, rökning, malnutrition, nedsatt känsel, ödem, övervikt, hypotoni, diabetes och ateroskleros. För att kunna ge en adekvat behandling krävs det först att genomföra en bedömning för att kunna avgöra vilken behandling som blir aktuell. Stödytor som till exempel madrasser och sittdynor är det mest effektiva tillvägagångsätt för att förebygga trycksår hos patienter som befinner sig i samma ställning under en längre tid. Stödytans funktion är att jämnt fördela kroppens tyngdpunkt över hela ytan. I litteraturstudiens resultat inkluderades elva artiklar med kvalitativansats för att beskriva patienters upplevelser av att leva med trycksår. Patienterna upplever att trycksår är smärtsamma och begränsar dem i deras dagliga liv. Att leva med trycksår innebär att leva ett liv i smärta. Smärtan förvärrades av rörelser och bidrog till en nedsatt rörelseförmåga. Patienter uttryckte en förlust av rörlighet i samband med sitt trycksår, vilket bidrog till minskad förmåga att fortsätta med sitt dagliga liv. Den begränsade rörligheten gjorde att de blev beroende av andra personer och hjälpmedel. Många upplevde att tryckavlastande stödytor var obekväma och smärtsamma. Att ha trycksår bidrog även till sociala begränsningari livet. Patienterna uppgav att på grund av lukten från trycksåret så valde de att isolera sig från sociala aktiviteter. Att vara beroende av andra upplevdes som påfrestande vilket försämrade deras självkänsla och självförtroende, vilket bidrog till att de kände sig värdelösa och otillräckliga som inte kunde klara sig själva. Att få hjälp med intimvård och hygien upplevdes av patienterna som hotande för deras värdighet och integritet. Läketiden och behandlingen av trycksår var lång och fick patienterna att uppleva nedstämdhet och hopplöshet. Slutligen påverkar trycksår patienterna båda fysisk och psykisk och inverkar på deras välbefinnande och hälsa.