Syftet med arbetet är att undersöka några yrkesverksamma högstadielärares föreställningar om och inställning till läroplanens uppdrag att introducera litteratur från övriga världen samt vilka bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på detta. Svaren analyseras även utifrån en postkolonial teori samt teorier om eurocentrism. Materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade samtalsintervjuer med fyra yrkesverksamma svensklärare på högstadienivå. Därefter har de analyserats utifrån en tabell som byggt på frågor baserat på de fyra följande kategorierna: bakgrund, litteraturundervisningens roll, övriga världen: föreställningar; övriga världen: didaktiskt. Svaren har därefter sammanfattats och jämförts med varandra samt utifrån postkolonial teori. Resultatet visar på att lärarna har en uppfattning av att övriga världen inte enbart syftar på Europa och USA utan eftersträvar en större bredd. Några av respondenterna uttrycker även att de skulle behöva förbättra sitt arbete vad gäller litteratur från övriga världen men att det kräver tid och kunskap. Flera av dem uttrycker att deras förkunskaper kring ämnet behöver utvecklas och att detta kan ha att göra med att de själva präglats av en undervisning som förespråkar en västerländsk kanon. Föreställningarna om arbetet med litteratur från övriga världen går ofta hand i hand med att skapa förståelse och uppdraget att fostra medborgare men blir problematisk om urvalet är eurocentriskt.