Introduktion: Enligt UR:s (Utbildningsprogram för barn & vuxna) dokumentär Skrivglappet (2020) rapporterar lärare på högskolor och universitet att studenter saknar grundläggande kunskaper i det svenska skrivspråket. Med grundläggande kunskap i det svenska språket menas kunskap kring korrekt stavning, grammatik, meningsuppbyggning och en god språkligvariation. Givetvis är det ett problem, som dokumentären belyser, om framtidens samhällsbärande individer saknar grundläggande skrivkunskaper. Karlsson (2006) menar att en försämrad skrivförmåga kan leda till färre möjligheter till både anställning och vidareutbildning. Dokumentären Skrivglappet (2020) menar att grundskollärare och gymnasielärare i Sverige sviker elevers möjligheter till en utveckling av deras skrivförmågor, vilket föranleder oss att fundera över hur skrivpedagogiken går till.

Syfte: Syftet är att belysa hur svensklärare på högstadiet säger sig arbeta med utvecklingen av elevers skrivförmåga i samband med analogt respektive digitalt skrivande.

Metod: Denna uppsats grundas i en kvalitativ metod som utgår från respondentundersökningar som har genomförts i form av samtalsintervjuer. Intervjuerna har genomförts med tre svensklärare som har undervisat inom svenskämnet i minst fem år på högstadiet för att därmed kunna besvara uppsatsens angivna frågeställningar och syfte. Uppsatsen tar upp Lev Vygotskijs begrepp interaktion, mediering, språk, proximal utvecklingszon och scaffolding som sätts i relation till uppsatsens resultatanalys.

Resultat: För att ge elever goda förutsättningar till att utveckla sina skrivförmågor använder deltagarna sig till stor del av respons, en flexibel planering som kan bemöta elevers olika behov i undervisningen och en tydlig samt strukturerad ledning av läraren. Alla deltagare har visat på en medvetenhet angående att respons är grundläggande för att elever ska få möjlighet till en utveckling i sitt skrivande, då exempelvis en deltagare ansåg att eleverna missar sina möjligheter till att utvecklas om de inte får respons av läraren. Samtliga deltagare har betonat vikten av att belysa det som är bra i elevers texter, att uppmuntra och inspirera dem, att ge dem självförtroende och att visa att en som lärare läser deras texter under skrivprocessen. Alla deltagare anser att detta är givande för elevernas motivation och skrivutveckling. Det har även tydliggjorts att kommunikationen mellan lärare och elever är en grundläggande faktor