Inledning: Så tidigt som i bilderböcker påverkas barn av normer och ideal i litteraturen. Samtidigt ska skolan förmedla och gestalta jämställdhet och allas lika värde. Mot bakgrund av det blir det centralt att i undervisningen synliggöra och problematisera normer som i litteraturen. Ett av de verk som skulle kunna bli använt i litteraturundervisningen är Slutet (2018) av populära ungdomsboksförfattaren Mats Strandberg.

Syfte: Detta arbete är en analys av Mats Strandbergs Slutet (2018) ur ett genusperspektiv. Syftet är att jämföra de egenskaper och beteenden hos den manliga respektive kvinnliga protagonisten och synliggöra en eventuell relation mellan karaktärernas egenskaper och beteenden och normer om maskulinitet och femininitet.

Metod: Den metod som används är närläsning av Slutet (Strandberg, 2018). Analysen genomförs med stöd i de teorier om maskulinitet och femininitet som presenteras, av bland andra Josefsson (2005), Connell (2009) och Nikolajeva (2017).

Resultat: Resultatet visar att båda karaktärerna verkar påverkas av maskulinitets- respektive femininitetsideal. Samtidigt visar de båda karaktärerna på egenskaper och beteenden som bryter mot desamma. Att mannen skulle vara överordnad kvinnan är dock inget som blir tydlig framträdande hos de analyserade karaktärerna.