Bakgrund: De senaste tio åren har alkoholkonsumtionen minskat bland ungdomar i ålder mellan 16-18 år. Den tidigare konsumtionen som var 4.1 liter alkohol har minskat och numera ligger den på 1.1 liter alkohol mellan år 2000 till 2019. Minskningen av droganvändningen kan troligtvis beror på olika preventioneri det svenska samhället som exempelvis hälsovarningar på cigarettpaketen eller en åldersgräns för att kunna köpa legala droger själv. Enligt studien som utfördes av Room och Sato (2002) kan ungdomarnas bruk av droger kopplas till socialtillhörighet och kollektiv solidaritet. Deras identifikation med en viss grupp är en viktig processsom skapar en tillhörlighetskänsla och stärker självkänslan hos individerna. Historisk sätt har skillnader mellan pojkar och flickor varit större gällande konsumtionen av droger. Dock sedan tre år tillbaka har man sett att skillnaderna har jämnat ut sig och konsumtionen hos pojkar och flickor ser lika ut. Studier visar att det finns skillnader i konsumtionen och attityderna mellan olika gymnasieprogram. Pojkar som går på praktisk inriktade program samt flickor som går på individuella gymnasieprogrammet har en större erfarenhet av droger än pojkar som går en teoretisk inriktning. Skillnaderna som den tidigare forskningen har påvisat yttrar sig alltså inte bara mellan flickor och pojkar utan även mellan grupper där andra faktorer spelar roll som exempelvisutbildning.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka skillnader i attityder gentemot droger hos två olika grupperungdomar som går på gymnasiet, mellan tjejer som går ett teoretiskt inriktat program och pojkar som går praktisk inriktade program.

Metod: Tillvägagångssättet i denna studie är kvalitativ metod i form av intervju med gymnasieungdomar mellan 16-18 år. Fem informanterintervjuades, tre tjejer som gick på naturvetenskapsprogrammet samt två killar där den första gick på elprogrammet och den andra på bygg och anläggningsprogrammet. Intervjun transkriberades och därefter analyserades utifrån teoretiska utgångspunkterna som huvudsakligen handlar om normer, värderingar, identitet och attityder.

Resultat: Grupptillhörighet är en viktig del av ungdomarnas liv. Både tjejer och killar har en potential till att gå emot sina egna värderingar kring droger och narkotikapreparaten för att passa in i en grupp. Genom att de gör på det viset kan de identifiera sig med en viss grupp som stärker deras självkänsla. Ungdomarnas attityder skapas i relation till deras socialisationagenter som har en viktig roll i ungdomarnas liv. Generellt visar tjejer och killaren restriktiv syn på droger framförallt när det gäller illegala droger. Dock tycker de att det är acceptabelt med alkohol på kalas eller fester eftersom det ses som en kulturellt betingad drog som accepteras till en viss mån. Flickor och pojkar visar inga skillnader i sina attityder. Även attityderna mellan det praktiska och teoretiskt inriktade gymnasieprogram visade liknande attityder och inga skillnader identifierades.