Denna uppsats undersöker sju föräldrars inställningar till modersmålsundervisning och syftet är att belysa dessa föräldrars syn på ämnet samt redogöra för bakomliggande orsaker. En kvalitativ forskningsmetod användes för att uppnå studiens syfte, då sju föräldrar intervjuades enskilt i ett skolrum. Därmed fick individerna möjlighet att uttrycka sina åsikter i lugn och ro, utan några risker att bli påverkade av andras åsikter. Alla informanter är föräldrar med invandrarbakgrund och antingen har eller har haft barn i den svenska skolan, där de är berättigade till modersmålsundervisning. Resultatet visar att sex av sju föräldrar som intervjuades tyckte att modersmålsundervisning är bra för deras barn, men endast en i gruppen var faktiskt medveten om modersmålsundervisningens goda resurser i det svenska språket och andra ämnen i skolan. En förälder visade sig ha en negativ inställning till modersmålsundervisning och enligt henne bör barnen fokusera på att lära sig och utveckla det svenska språket istället för modersmålet. Därför anser hon inte att modersmålsundervisning i Sverige har en nytta för hennes barn. Forskning inom modersmålsundervisning tyder på att ämnet är viktigt för andraspråkselevers språkinlärning, kunskapsinhämtning i andra ämnen och inte minst för deras trygghet med sin etniska bakgrund (se Bunar, 2010, Thomas & Collier, 1997, Hyltenstam & Milani, 2012, Axelsson & Magnusson, 2012). Med den grunden är det minst lika viktigt att föräldrar ska vara medvetna om vilka goda resurser modersmålsundervisning skapar för barnen, så att de därmed kan motverka sina barns tveksamma eller negativa tankar om modersmålsundervisning. Resultatet visar att föräldrar behöver vara medvetna om varföroch hur modersmålsundervisning är en viktig resurs för deras barn. Därigenom kan de ta del av att göra sina barn medvetna på ett konkret sätt, eftersom de kan berätta för sina barn varför undervisningen är så viktig och hur de kan dra nytta av den.