Bakgrund: Föreliggande studie grundar sig i tanken om att människan formas av den politiska, sociala och kulturella kontext som hen befinner sig i. På så sätt blir frågan om vad ett medborgarskap är och hur detta i sin tur förankras hos individen, en tämligen intressant fråga. Med skolans styrdokument i allmänhet, och kursplanen för samhällskunskapsämnet i synnerhet, verkar dessa dokument som statens huvudsakliga verktyg när det kommer till att fostra den, i deras ögon, ideala medborgaren. Genom att mäta etablerade medborgarskapsteoretiska ideal mot de mer moderna målorienterade kursplanerna erbjuder studien en nyanserad infallsvinkel som tillåter författarna att närma sig ämnet med ett utforskande och analytiskt förhållningssätt.

Syfte: Syftet är att synliggöra hur statens medborgarskapande direktiv gestaltas i de kunskaper och värden som förmedlas i högstadieskolans kursplaner för samhällskunskap genom att kartlägga de medborgarskapande direktiven utifrån fyra idealtypiska positioner i det medborgarskapsteoretiska fältet. Med empiriska nedslag i Lpo94, Lgr11 och den kommande reviderade versionen av Lgr11 som blir gällande hösten 2021 (Lgr11/21), är syftet även att kartlägga skolans medborgarskapande direktiv i dåtid, nutid och framtid, och på så vis åskådliggöra vilka förändringar som skett sedan de målorienterade läroplanerna introducerades år 1994.

Metod: I studien används kvalitativ textanalys för att identifiera, kartlägga och jämföra hur medborgarskapsteoretiska idealtyper gestaltas i de värden och kunskaper som förmedlas i Lpo94's, Lgr11's, och Lgr11/21'skursplaner för högstadieskolans samhällskunskap. Här görs en tolkning av vilka medborgarskapsideal som gestaltas i de värden och kunskaper som identifieras, något som visuellt kartläggs och jämförs genom de navigationskartor sompresenteras för varje kursplan.

Resultat: En avgörande upptäckt är att idealtypen deltagande republikanism, med värden och kunskaper som syftar till att motivera eleven till ett aktivt deltagande i den samhälleliga utvecklingen, fundamentalt genomsyrar alla de empiriska material som undersöks. Ytterligare visar studien att moderat postmodernt pluralistiska värden och kunskaper med fokus på ett normkritiskt förhållningssätt i relation till sociala och partikulära förutsättningar, varit ett betydande medborgarskapsideal för alla kursplaner, men som även sett en ökning under årens gång. Slutligen visar studien att kursplanen för Lpo94 kännetecknades av vaga formuleringar som kunde tolkas ur flera olika medborgarskapsteoretiska perspektiv till skillnad från senare kursplaner där mer preciserade formuleringar förtydligat vilka medborgarskapsideal som förmedlas i Lgr11 och kommer att förmedlas i Lgr11/21.