Bakgrund: I efterdyningarna av den hastiga övergång till distans-och fjärrstudier som genomfördes i de svenska gymnasieskolorna under våren 2020 kvarstod en stor mängd frågor som obesvarade. Tidigare studier fanns som visade att en planerad övergång kunde ha bra effekter på likvärdigheten,samtidigt som studier redan hade visat att den svenska skolan under detta synnerligen annorlunda tillfälle upplevt ett flertal problem. Vilken bild kan lärare bidra med? Vad för olikheter kunde kompenseras för på distans och vad önskar lärare att de hade möjlighet att göra med en mer långsiktig planering?

Syfte: Följande studie undersöker den övergång till distans-och fjärrundervisning de svenska gymnasieskolorna genomgått under våren år 2020, som följd av covid-19-pandemin. Studiens syfte är att undersöka lärares resonemang och föreställningar irelation till de effekter den hastiga övergången haft på utbildningens likvärdighet.

Metod: Då studien är menad att söka föreställningar och resonemang har samtalsintervjuer valts som metod, detta är en kvalitativ ansats som införlivades genom samtal med åtta lärare från olika kommuner, skolor och ämnesområden. De samtalsintervjuer som hölls var öppna och de gemensamma upplever som förekom kunde delas in i olika teman. Efterdsom det är lärarnas olika föreställningar som står i fokus har teorierna Bourdieus kapitalteori och ramfaktorteorin valts, dessa teorier bidrar med förklaringsmodeller som hjälper föreställningarna att kopplas till likvärdigheten på ett teoretiskt plan.

Resultat: Studien speglar en skola som på distans kräver en utförlig planering och budget för att bibehålla likvärdigheten. Trots att detta inte kunde ske under våren var det något som lärare beskrev som utmanande, men inte omöjligt att hantera. Deras upplevelser skildrade en skola där klassmarkörer synliggjordes mer än innan, där elevers förutsättningar att studera både förbättrades och försvårades beroende på tidigare förutsättningar och att den "fysiska" närvaron var bättre trots att lärare såg svårigheter i att avgöra om eleverna var aktiva och mentalt närvarande. Det var även tydligt genom de resonemang som fördes att lärare aktivt sökte lösningar på de problem som uppenbarades, något som visar en stor vilja att minska skillnaderna i förutsättningar för att öka likvärdigheten.