Bakgrund: Hållbar utveckling har under senare år blivit ett väl diskuterat ämne, i allt ifrån nyhetsflöden till läroplanen. Barnen får i förskolan utveckla en förståelse och skaffa sig kunskaper, som ska lägga en grund för deras framtida lärande (Skolverket 2018). Ideland (2018 s.35) förklarar hur lärande som berör miljöundervisning lätt kan framstå i form av checklistor, som visar vad barnen inte får göra och risken blir att det läggs ett alldeles för tungt ansvar på barnen. Miljöundervisning innebär att barnen behöver få kunskaper om varför de till exempel ska återvinna för att få ett miljövänligt förhållningssätt (Björklund 2018 s. 26). Undervisningen i förskolan ska präglas av en positiv framtidstro. Barnen ska samtidigt få tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö, natur och samhälle. Förskolan ska skapa möjligheter för varje barn att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig (Skolverket 2018). Därför har vi valt att studera hur lärare förhåller sig till detta i vår studie.

Syfte: Studiens syfte är att studera hur pedagoger arbetar för att skapa de förutsättningar som krävs för att barnen ska få ökad förståelse för begreppet ekologisk hållbar utveckling.

Metod: För att få svar på våra utvalda forskningsfrågor har vi valt en kvalitativ forskningsmetod. Eftersom vårt syfte är att undersöka förskollärares olika sätt att undervisa i förhållande till ekologisk hållbar utveckling, så är vår målgrupp i studien vuxna. Den kvalitativa forskningsmetod vi har valt är fokusgruppsintervjuer. Vi ansåg att denna metod skapade möjlighet för diskussioner vilket kunde generera mycket material till vårt arbete.

Resultat: Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om begreppets framväxt i läroplanen och deras arbete för ekologisk hållbar utveckling har underlättats, på grund av att begreppet fått en tydligare innebörd i verksamheten. Begreppet framställs av förskollärarna som komplext och brett. Förskollärares handlingskompetens visar sig vara central för ett arbete gällande ekologisk hållbar utveckling, men det uppkommer olikheter när vi genom fokusgruppsintervjuer får höra olika perspektiv. Perspektiven behandlar olika sätt att handla för ett lärande kring etiska dilemman som diskuteras i denna studie. Resultatet visar att alla förskollärare värdesätter ett arbete som ska ge en positiv framtidstro. Vi kan också utläsa att alla tänker på ett lärande för ekologisk hållbar utveckling på ett gemensamt sätt. Det genomsyras av att barnen ska få tillgång till en undervisning där de får se och lära hur allt fungerar i deras närmiljö och utifrån det kunna bilda sin egen uppfattning om vad som är rätt och fel.