Bakgrund: Svenska som andraspråk har funnits som ett eget ämne sedan 1995 och innan dess som ett stödämne till ämnet svenska. Ämnets existensberättigande debatteras flitigt och det finns förespråkare som anser att ämnet bör förändras och de som anser att ämnet bör tas bort då det är diskriminerande. Hur synen på svenska som andraspråk och de elever som studerar svenska som andraspråk såg ut vid införandet av ämnet och hur det har förändrats över tid behandlas i denna uppsats.

Syfte: Studiens syfte är att utifrån policytexter identifiera vilka argument som fanns vid införandet av ämnet svenska som andraspråk, undersöka hur elever som läser svenska som andraspråk representeras och positioneras samt att se förändring över tid.

Metod: Den metod som tillämpas är en diskursiv analys med genealogin som angreppssätt.

Resultat: Ämnet svenska som andraspråk är först ett stödämne till ämnet svenska där målet är att eleverna så snart som möjligt ska återgå till den ordinarie undervisningen. Svenska som andraspråk införs som ett eget ämne för att tillgodose behovet av undervisning som stödjer andraspråksutvecklingen. Målet är att införliva eleverna i samhället och skapa goda samhällsmedlemmar. Samtidigt som elever med utländsk bakgrund ska bli en del av det svenska samhället betonas vikten av tvåspråkighet och bevarandet av förstaspråket.