Bakgrund: Bakgrunden till denna studie är att Sverige idag utvecklats till ett mångkulturellt land, där kommunerna i Sverige består av barn som är utlandsfödda med annat modersmål och etniskt födda svenskar med svenska som andraspråk. I och med att Sverige som land utvecklas till ett mångkulturellt land innebär det att det även blir mångkulturellt på förskolorna. Barngrupperna blir flerspråkiga som innebär att pedagogerna på förskolan behöver kunskaperom hur de ska arbeta för att utveckla det svenska språket och vilket språkligt stöd som kan ges för barnen med svenska som andraspråk.

Syfte: Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om språkinlärning för barn med svenska som andraspråk, vilken betydelse pedagogernas förhållningsätt har i arbetet med tvåspråkiga barn och vilket stöd som kan ges för att främja deras lärande i det svenska språket.

Metod: Detta är en kvalitativ studie och jag har använt mig utav en kvalitativ metod i form av observationer där två förskolor och sex verksamma pedagoger deltog i studien. Studie har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Begreppen inom det sociokulturella perspektivet som ingått i analysen är scaffolding, mediering, den närmaste utvecklingszonen och interaktion.

Resultat: Studiens resultat visade att barnen kan ges möjlighet till språkutveckling genom bokläsning, boksamtal och rim. Genom resultatet framgick det att pedagogerna inte alltid tog tillvara på möjligheterna och de språkliga tillgångarna som uppstod i olika kontexter. Det framgick även att musik ger fördelar för barnets språkutveckling och barnen kan delge kunskap kring deras förstaspråk. I resultatet framgick det att pedagogerna använde språkliga redskap och stöttning i olika kontexter samt att barnen integrerar med varandra som skapar fördelar i deras språkutveckling.