Även om ungdomar och internet är ett växande forskningsområde är det relativt fåstudier som illustrerar förhållandena för ungdomar och unga vuxna med intellektuellfunktionsnedsättning. I det här projektet, Del@ktighet på nätet, har vi intervjuat ungamed intellektuell funktionsnedsättning (n=27), föräldrar till unga med intellektuell funktionsnedsättning (n=22) samt personal i gymnasiesärskolan (n=17) om ungas delaktighet ochidentitetsskapande processer på internet. Resultatet har delats upp i tre teman.Det första temat, aktiviteter och aktörer, visar att unga med intellektuell funktionsnedsättning använder internet på olika sätt. Merparten av studiens unga deltar på något vis i internetbaserade aktiviteter, men det är tveksamt hur många som verkligen upplever delaktighet. Föräldrarnas och personalens attityder till de ungas internetanvändande präglas av en dubbelhetavseende de fördelar/möjligheter respektive nackdelar/svårigheter som de förknippar med deungas liv online. Föräldrarna ser en stor potential med digital teknik när det gäller möjlighetenatt utveckla och upprätthålla de ungas sociala kontakter med kamrater och närstående. Dockuttrycker de en betydande tveksamhet kring den ökade digitaliseringen i samhället generelltsett. Även personalen erfar både möjligheter och hinder när det gäller de ungas nätanvändande.Å ena sidan kan internet och sociala medier bidra till förhoppningar relaterade till relationer,romantik och sexualitet. Å andra sidan medför de ungas agerande på nätet inte sällan förvecklingar och komplikationer inom samma område, och personalen upplever därför en ambivalensoch dessutom en brist på strategier för hur de ska hantera sådan onlinerelaterad problematik.I det andra temat, risk och utsatthet, framkommer det att de unga anser sig vara riskmedvetna. De vet att det finns risker med att använda internet, såsom att bli lurad på pengareller bli kontaktad av främlingar som vill utnyttja en sexuellt. De unga beskriver även ett "positivt risktagande", det vill säga att de samtidigt som de strävar efter att undvika riskerna också tarrisker om syftet upplevs vara värt det. Risken att missa något eller (för)bli ensam kan exempelvisupplevas som större än risken att råka ut för ett sexuellt övergrepp. Både föräldrarna och personalen uppger att oron för att de unga ska råka illa ut är orsaken till deras perspektiv på risk isamband med internetanvändning. Även om internet erbjuder stora möjligheter för de unga, såanser de att deras ungdomar är mer utsatta än unga utan intellektuell funktionsnedsättning. Deunga, föräldrarna och personalen har således delvis olika syn på risk i förhållande till de ungasinternetanvändande, vilket kan förstås utifrån de skilda sociala positioner de befinner sig i.Det tredje temat handlar om möjligheter och stöd och även här framkommer skilda perspektiv från de unga respektive föräldrarna och personalen. Alla de tre grupperna påtalar möjligheterna med internet, men behovet av stöd är något som föräldrar och personal återkommer tilli betydligt högre grad än de unga själva. De möjligheter som de unga nämner handlar främstom att utveckla nya vänskaps­- och partnerrelationer. Även föräldrarna menar att internet kanerbjuda möjligheter att både initiera nya relationer och upprätthålla redan etablerade, men deanser ändå att relationer utanför nätet har ett större värde. Personalen menar också att internetinnebär relationella möjligheter, framför allt då många ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning uppfattas som blyga och osäkra och har låg självkänsla på grund av sina begränsade sociala kompetenser i "verkliga livet". Att ta kontakt med någon via internet får dem attkänna sig som "alla andra", dels för att de befinner sig på ett tryggt avstånd, dels för att de flestaandra ungdomar också initierar kontakter via internet. För att minska riskerna med internetanvändning för unga med intellektuell funktionsnedsättning är stöd av stor betydelse, menarbåde föräldrar och personal. Stödet kan baseras på övergripande strategier för positivt risktagande och så kallad riskkommunikation, eller vara mer individanpassat och förmedlas genomdiskussioner med respektive ungdom.Denna rapport är en kortare version av rapporten Del@ktighetens digitalisering: omidentitetsskapande aktiviteter på internet bland unga med intellektuell funktionsnedsättning (Molin, Sorbring & Löfgren-Mårtenson, 2019).