Bakgrund: Den här studien bygger på hur pedagoger uppfattar och hur pedagoger arbetar för att upprätthålla och utveckla de sociala interaktionerna, både mellan pedagoger och barn och mellan barn och barn i en mångkulturell verksamhet.

Syfte: Syftet är att studera hur pedagoger uppfattar och beskriver sitt arbete med att skapa möjligheter för barns deltagande i sociala interaktioner. Syftet är även att få kunskap om vilka möjligheter och svårigheter som uppstår i barns sociala interaktioner och hur pedagoger arbetar för att stödja barn med annat modersmål.

Metod: Vår studie är en kvalitativ studie och för att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat nio pedagoger som arbetar i mångkulturella förskolor i olika kommuner i Sverige.

Resultat: Pedagoger ökar barns möjligheter till deltagande i sociala interaktioner genom att pedagoger använder varierande arbetssätt för att stötta barn med annat modersmål. De arbetssätt som framkom för att stödja barn är närvarande och stöttande pedagoger, öppna frågor, medierande redskap, upprepningar, mindre barngrupper och utformningen av miljön. Pedagoger planerar sitt arbete efter hur deras barngrupp ser ut för att öka barns möjligheter till utveckling av deras språkliga och sociala kompetenser. Även om pedagogerna beskriver att språket är en nyckel för sociala interaktioner visar resultatet på att barn kan använda sig av flera andra kommunikationssätt än bara det verbala språket. Det är främst pedagoger som upplever att interaktionen blir svår när pedagoger och barn inte förstår varandra, men språket behöver inte vara ett hinder i barns egna interaktioner. Barn använder kroppsspråk och andra kommunikationssätt för att samspela i både lek och vid rutinsituationer. Resultatet visar att pedagoger uppfattar både möjligheter och svårigheter med barns egna grupperingar, då det upplevs skapa en trygghet för barnen samtidigt som de begränsas i sina sociala interaktioner.