Bakgrund: Den tidigare forskningen visar att föräldrasamverkan är väldigt viktig och har potential för att förstärka barnens lärande och välbefinnande i förskolan och skolan. Föräldrasamverkan är även ur ett demokratiskt perspektiv väldigt viktigt, då föräldrarna har rätt att utöva inflytande över verksamheten. Den tidigare forskningen avslöjar att många föräldrar är svåra att tillmötesgå då deras önskemål kan vara omöjliga att uppfylla. Föräldrars socioekonomiska förutsättningar påverkar föräldrarnas tendens att vilja utöva inflytande över verksamheten. Flera hinder finns för att uppnå fungerande föräldrasamverkan; utländska föräldrars språksvårigheter och pedagogers och föräldrars olika referensramar är vissa. Den tidigare forskningen visar att pedagogerna arbetar med föräldra samverkan genom olika samverkansformer såsom utvecklingssamtal, tamburkontakt, drop-in, IT och föräldramöten. Syfte: Syftet med det här arbetet är att synliggöra förskollärares beskrivningar av föräldrasamverkan, och hur de arbetar med det. Uppsatsens ena fokus är på de hinder som finns för att uppnå en fungerande föräldrasamverkan i förskolan, och det andra fokuset ligger på hur pedagogerna arbetar med föräldrasamverkan i förskolan. Metod: En kvalitativ metod tillämpades där semistrukturerade intervjuer genomfördes i en förskola i mellersta i Sverige. Fyra pedagoger intervjuades. Urvalet gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval. Uppsatsen utgår från det sociokulturella perspektivet - vilket medför att resultatet inte går att generaliseras. Det pedagogerna säger är inte ekvivalent till det de tänker. Resultat: Resultatet visar att föräldrasamverkan värdesätts av alla pedagoger, och är någonting de aktivt arbetar med att förbättra. Det arbetas med många olika samverkansformer - främst kunde tre kategorier identifieras; informella, och formella samverkansformer, samt en kategorisom har både formella och informella slag. Hinder och svårigheter med föräldrasamverkan är bland annat tidsbrist och stress som ibland kan förekomma under tamburkontakten. Kommunikationssvårigheter finns också, där pedagogerna upplever att det är svårt att komma i kontakt med vissa föräldrar. Språksvårigheter förekommer också, vilket försämrar relationen mellan föräldrar och pedagoger. Kulturella skillnader mellan pedagogerna och föräldrarna gör att de uppfattar händelser på olika sätt, vilket försvårar samverkan.