Bakgrund: Grundskolan spelar en viktig roll i utbildningen och grundskoleelevers framgång är betydelsefull för den fortsatta utbildningen. Matematiken är ett ämne som bl.a. syftar till att hjälpa eleverna att utveckla förmåga att lösa problem i vardagen. Sannolikheten är ett ämne som med fördel ska presenteras tidigt för eleverna och med en vardagsnära ansats hjälper det eleverna att upptäcka och se när sannolikhet påverkar deras liv. Detta i sig leder till att eleverna kan göra medvetna beslut i sin vardag. Studien har sin grund att ta reda på hur lärare arbetar i praktiken för att synliggöra sannolikhetslära med hjälp av laborativa material.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare på lågstadiet går till väga i praktiken för att lära ut sannolikhetslära på lågstadiet. Att få en inblick i deras arbete med laborativt material och sannolikhetslära samt vad de ser för fördelar och nackdelar med arbetssättet.

Metod: Studien har som metod att intervjua verksamma lärare. Lärarna som intervjuats är samtliga verksamma på lågstadiet, årskurs 1–3. Dataproduktionen har skett via intervjuer som transkriberats för att sedan analyserats och diskuterats.

Resultat: I studien har intervjuer gjorts för att få inblick i och lärarnas syn på och användning av laborativa material för att synliggöra det matematiska innehållet sannolikhetslära. Genom intervjuerna framkom det att majoriteten av de intervjuade använder sig av klassiska material och metoder så som tärningar, kulpåsar och singla slant. Dessa aktiviteter beskriver de att de använder i samband med samtal och diskussioner. Det framkom även att några lärare försöker hitta sannolikhet i andra mer vardagliga material och aktiviteter exempelvis lottdragning. Genom intervjuerna upptäcktes det även att det fanns en viss kunskapslucka inom ämnesområdet sannolikhetslära, vilket gjorde att en lärare arbetade på mindre beprövade sätt som var svåra att koppla till sannolikhetsläran.

Studien har visat att det laborativa arbetssättet kommer med stora krav på lärarna och att det krävs både praktiska och didaktiska förberedelser. Framförallt de didaktiska förberedelserna behöver mer tid och plats i verksamheterna. De fördelar och nackdelar de verksamma lärarna talade om i intervjun har även jämförts med de kända fördelar och nackdelar som diskuteras i relevant teori. Lärarna visade sig ha en liknande uppfattning som teorin men kunde även nämna egenupplevda fördelar, vilka skapade en positiv inställning till arbetet.