Bakgrund: Sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård drabbas i högre utsträckning än andra yrkeskategorier för hot och våld inom arbetet. Hot och våld, kan ge upphov till både kort- och långvarig stress hos de drabbade sjuksköterskorna, som riskerar att utveckla allvarlig ohälsa. Det finns ett stort mörkertal vad gäller anmälda incidenter, vilket härleds till otydliga definitioner av vad hot och våld innebär samt bemötande och attityder från chefer och kollegor. Ett personcentrerat arbetssätt, kan verka förebyggande mot hot och våldssituationer och coping kan hjälpa sjuksköterskan att hantera följderna.

Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av hot och våld inom den psykiatriska slutenvården.

Metod: Kvalitativ studiedesign med semi-strukturerade intervjuer. Nio sjuksköterskor inom tre slutenvårdsinrättningar inom Västra Götalandsregionen intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Tre kategorier med sex underkategorier identifierades och utgör resultatet. De tre kategorierna var: "Att drabbas av hot och våld" beskriver de känslomässiga reaktionerna som är kopplade till att drabbas av hot och våld och vikten av att få stöd. "Att arbeta förebyggande" belyser sjuksköterskornas förebyggande arbete gentemot hot och våld och vikten av att vara medveten om riskerna. Den tredje kategorin, "Den professionella hållningen" omfattar sjuksköterskans yrkesroll och att ha en förståelse för patientens situation.

Slutsats: Hot och våld är en vanligt förekommande problematik för sjuksköterskor som arbetar inom den psykiatriska slutenvården. Reaktionerna på hot och våld ter sig mycket individuella och är inte enbart kopplade till arbetsplatsen, utan påverkar även sjuksköterskornas fritid. De negativa känslorna kopplade till hot och våld på arbetet, påverkar såväl relationen som vården till patienterna.

Background: Nurses within the in-patient psychiatric care, are affected to a greater extent than other occupational categories to threats and violence in the workplace. Threats and violence can cause both short- and long-term stress in the affected nurses, who is at risk to developing serious illness. There is a large hidden statistics when it comes to reported incidents, which is derived from unclear definitions of what threats and violence mean, as well as the response and attitudes of managers and colleagues. A person-centered approach, can prevent threats and violence and coping can help the nurses manage the consequences.

Aim: To illuminate nurse´s experiences of threats and violence within the in-patient psychiatric care.

Method: Qualitative study design with semi-structured interviews. Nine nurses in three inpatient settings in the Västra Götaland region were interviewed. The interviews were recorded, transcribed and processed through a qualitative content analysis.

Results: Three categories with six subcategories were identified and constitute the result. The three categories were: "To suffer from threats and violence" describing the emotional reactions associated with facing threats and violence and the importance of getting support. "To work preventively" highlights the nurses' preventive work against threats and violence and the importance of being aware of the risks. The third category, "The professional attitude" encompasses the nurse's professional role and to have an understanding of the patient's situation.

Conclusion: Threats and violence are common problems for nurses working in psychiatric inpatient care. The reactions on threats and violence are very individual and are not only linked to the workplace, but are also affecting the nurses' leisure time. The negative emotions associated with threats and violence at work affect both the relationship and the care for the patients.