Bakgrund: I Sverige avlider det varje år ca 1300 personer till följd av suicidal handling. Av dessa har ungefär en tredjedel haft en pågående kontakt med psykiatrin. Det psykiatriska mobila teamet är en del av den psykiatriska organisationen och bedömningen är att alla landsting skall tillhandahålla mobila insatser. Som sjuksköterska i det psykiatriska mobila teamet innebär det att dagligen komma i kontakt med suicidnära personer. Att genomföra suicidriskbedömningar blir därför en stor del av arbetet. Suicidriskbedömning är en komplex bedömning där ett flertal faktorer spelar in. Sjuksköterskan i det mobila teamet kan besöka patienten i dennes egen miljö och därmed samla in dessa faktorer.

Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors och specialistsjuksköterskors erfarenhet av suicidriskbedömningar i det psykiatriska mobila teamet.

Metod: En sjuksköterska och åtta specialistsjuksköterskor på tre olika psykiatriska mobila team i Mellansverige har intervjuats för studien. Intervjuerna har spelats in på diktafon och transkriberades sedan ordagrant för att därefter analyseras med kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet visar tre kategorier; "Sjuksköterskans relation till patienten", "Sjuksköterskans instrument för suicidriskbedömningen" och "Känna trygghet i sin suicidriskbedömning".

Slutsats: De psykiatriska mobila teamen är värdefulla för suicidnära personer och deras anhöriga. Det fysiska mötet och relationen mellan sjuksköterskan och patienten är viktiga delar i suicidriskbedömningen. Sjuksköterskan känner trygghet i sin suicidriskbedömning även om patienten senare har genomfört suicid. Utifrån vår studies resultat önskar vi mer forskning kring suicid och instrument för suicidriskbedömningar

Background: About 1300 people die each year in Sweden because of suicidal acts. Of these, about a third had an ongoing contact with the psychiatric care system. The psychiatric mobile team is part of the psychiatric organization and the assessment is that all county councils should provide mobile assistance. As a nurse in the psychiatric mobile team, this means getting in touch with suicidal people on a daily basis. Conducting suicide risk assessments is therefore a major part of the work. Suicide risk assessment is a complex assessment involving a number of factors. The nurse in the mobile team can visit the patient in his own environment and therefore collect these factors.

Aim: The purpose of this study was to describe nurses' and psychiatric nurses' experience of suicidal risk assessment in the psychiatric mobile team.

Method: One nurse and eight specialist nurses in three different psychiatric mobile teams in Central Sweden were interviewed for the study. The interviews were recorded on a dictaphone, then transcribed verbatim and subsequently analyzed with qualitative content analysis.

The results show three categories; "Nurse's relation to the patient", "Nurse's instrument for suicide risk assessment" and "Feel confidence in their suicidal risk assessment".

Conclusion: The psychiatric mobile teams are valuable for suicidal people and their relatives. The physical meeting and the relationship between the nurse and the patient are important parts of the suicide risk assessment. The nurse feels confident in her suicide risk assessment even if the patient has later committed suicide. Based on our study's results, we would like more research on suicide and instruments for suicide risk assessments.