De flesta tillverkande företagen har behov av att lagra inköpta och tillverkade komponenter. För att uppnå ökad lönsamhet och effektivitet krävs dock ett välstrukturerat lagerhanteringssystem. Många företag använder fortfarande metoder som kan förhindra effektivisering, exempelvis manuell inmatning av lagerinformation. Manuell inmatning kan ge upphov till felskrivning och därmed minska informationens tillförlitlighet.

Det undersökta företaget är ett familjeföretag, med 15 anställda, som tillverkar lösningar för limapplicering. Företagets lösningar är kundanpassade och tillverkas uteslutande på order. I dagsläget lagerhåller företaget cirka 5000 artiklar och all lagerhantering sker manuellt. Vid orderplockning används en pappersplocklista på vilken plockade artiklar stryks över. Baserat på plocklistan skrivs de plockade artiklarna av manuellt i affärssystemet. Felplockade artiklar lämnas inte alltid tillbaka och registreras inte i systemet vilket kan orsaka negativ lagerdifferens.

Syftet med arbetet är att analysera möjliga förbättringar av lagerhanteringen hos företaget. Frågeställningarna som har besvarats är:

• Hur bedrivs lagerhanteringen hos det undersökta företaget i dagsläget?

• Vilka andra lagerhanteringsmetoder förekommer det som kan vara lämpliga för företaget och på vilket sätt kan dessa metoder förbättra lagerhanteringen?

• Vilka förändringar i lagerhanteringen och vilka resurser krävs för att företaget skall kunna uppnå dessa förbättringar?

För att besvara frågeställningarna valdes fallstudiemetodiken och datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer, observationer, arkivanalys samt litteraturstudier. För att strukturera upp den insamlade informationen utformades även ett fiskbensdiagram och utifrån det utformades en FMEA.

Insamlade data tyder på att lagerhanteringen bedrivs på ett ostrukturerat sätt vilket kan orsaka lagerhanteringsfel som exempelvis felplockning. Företaget har dessutom bristfälliga rutiner, inkonsekvent markering på förvaringslådorna, inget prioriteringssystem för artiklarna samt bristfällig beställningsöversikt.

För att uppnå förbättringar i lagerhanteringen föreslås en kombination av flera arbetsmetoder. Förbättringsförslagen är införande av 5S, utförande av en ABC-klassificering baserat på vikt och uttagsfrekvens, införande av beställningspunkter samt införande av ett identifieringssystem baserat på streckkodsteknik. Potentiella förbättringar som förslagen kan bidra till är bland annat bättre rutiner och struktur på lagret, ökad tillförlitlighet i affärssystemets lagersaldo samt minskad risk för lagerhanteringsfel. För att uppnå dessa förbättringar krävs bland annat en omstrukturering av lagret samt standardisering av arbetet. Resurser som krävs är främst tid och arbetskraft men även teknik som exempelvis surfplattor och streckkodläsare för avläsning av streckkoder.

Most manufacturing companies require inventories/warehouses to store purchased and manufactured components. To achieve increased profitability and efficiency, a well-structured inventory management system is required. However, many companies still use methods which can prevent efficiency, such as manual input of inventory data. Manual input can cause typing errors and thus reduce the reliability of the data.

The researched company manufactures customized solutions for glue application. The company stocks around 5000 articles and all inventory management is performed manually. During the order picking a paper picking list is used. The data about the picked items on the picking list are manually entered into the business process management system. Incorrect pick items are not always returned nor registered back into the system, which may cause negative inventory differences.

The purpose of the case study is to analyze possible improvements in inventory management at the researched company. The question statements are:

• How is the inventory currently managed at the researched company?

• What other inventory management methods may be appropriate for the company and in what way can these methods improve the inventory management?

• Which changes in inventory management and which resources are required for the company to achieve these improvements?

In order to answer the questions, the case study methodology was chosen. Interviews, observations, archive analysis and literature studies were used for data collection. To structure the gathered information, an Ishikawa diagram was performed. Based on that, an FMEA was constructed.

Collected data indicate that inventory management is conducted in an unstructured manner, which can cause inventory management errors such as wrong picking. In addition, the company has inconsistent marking on the storage boxes, no prioritization system for the articles and a poor order overview.

To achieve improvements in the inventory management system, a combination of several methods is proposed. The improvement proposals are an implementation of 5S, the execution of an ABC classification based on weight and withdrawal frequency, an implementation of order points and an identification system based on barcode technology.

Potential improvements that the proposals can contribute to include better routines and increased reliability of the inventory balance in the business process management system. They can also contribute to a reduced risk of inventory handling errors. To achieve these improvements, a restructuring of the warehouse and standardization of the work are required. The required resources are mainly time and labor, but also technology such as tablets and barcode readers.