Bakgrund: Penningtvätt är ett internationellt problem som hela den finansiella sektorn påverkas av. Ansvaret som vilar på bankerna är av komplex karaktär. Det fjärde penningtvättsdirektivet skärpte bankernas mandat och skyldighet att arbeta för att motverka de kriminella elementen. De åtgärder de förväntas utföra proaktivt i kampen mot penningtvätt ligger i de flesta fall hos de anställda som arbetar på Anti Money Laundering-avdelningar eller som i den här fallstudien, hos banktjänstemännen som ska utföra AML-arbetet inom ramen för sina ordinarie arbetsuppgifter. För att förstå dynamiken i den förändringsprocess som inletts i en bank, blickar vi mot den kunskapsbas som finns om organisationsförändring. Strukturella förändringar är inte sällan omvälvande och kan leda till att motstånd till förändringen utkristalliseras.

Syfte: Den här studien utforskar strukturell organisationsförändring inom svensk bank utifrån den bankanställdes perspektiv, i förhållande till Anti Money Laundering-arbetet. Vår studie bidrar till att öka förståelsen för de utmaningar som kan uppstå när en ny yrkeskategori tar form i en redan etablerad verksamhet.

Metod: Insamlingen av vårt empiriska material bygger på en dokumentstudie av de riktlinjer Finansinspektionen utarbetat, samt en flermetodsforskning där vi använt oss av en enkät innehållandes både kvantitativa frågor samt fritextfrågor som tolkats enligt kvalitativ metod. Enkäten skickades till bankanställda som arbetar med penningtvättsfrågor i sin dagliga verksamhet.

Slutsats: Vi har kommit fram till att det fjärde penningtvättsdirektivet har kommunicerats på ett adekvat sätt till de anställda vid banken vi studerade. De anställda är väl införstådda med vad direktivet betyder och förstår de riktlinjer som medföljt från Finansinspektionen. Vi kan inte dra några konkreta slutsatser om hur det fjärde penningtvättsdirektivet har påverkat bankanställdas arbete generellt. Däremot fann vi indikationer på att det praktiska arbetet som ligger till grund för att uppfylla direktivet till fullo, ännu inte har fallit på plats. Många som deltog i undersökningen uttryckte osäkerhet kring hur regelefterlevnad ska göras i praktiken. Vi har även kommit fram till att det är önskvärt att de anställda får praktisk träning och stöttning i komplex finansiellt utredningsarbete.

Background: Money laundering is an international problem that affects the entire financial sector. The responsibility that rests heavily on the banking industry is complex in its nature. The fourth money laundering directive furthered the banking industry's authority and obligation to prevent such criminal activity. The actions that they are expected to conduct, proactively against money laundering lies with the employees at anti money laundering departments or the bank employees appointed for anti money laundering work. Or as in this study, with the regular bank employees who are expected to integrate AML-work as a part of their regular tasks. To understand the dynamics in the change process that has been set in motion within a bank, we look to the knowledge of organizational change. A structural change in an organization can be radical and this can lead to resistance to change.

Purpose: This study explores the structural change within a Swedish bank from the perspective of the bank employee, in regards to tasks under the realms of anti money laundering tasks. The study contributes to the understanding of the challenges that can arise when a new profession takes form within an already established system.

Method: The collection of our empirical material is based on a document study and a multi method research consisting of a survey with quantitative questions and open questions that are understood through qualitative interpretation. The survey was sent to bank employees who work with money laundering tasks in their daily routine.

Conclusion: We have established that the fourth money laundering directive have been communicated to the employees in an adequate way. The employees are well informed of what the directive means and understand the guidance that Finansinspektionen have provided. We can not draw any firm conclusion on how the fourth money laundering have affected bank employees in general. But what we did find was indications that the practical work needed to fully reach the full extent of the directive has not fully evolved. Many of the respondents conveyed an insecurity regarding how to conduct due diligence in practice. We also discovered that further practical training and support in complex financial investigation is required.