Det har blivit alltmer vanligt att planera för att växa genom förtätning och många kommuner nämner i sina översiktsplaner att tillväxt ska ske med hjälp av förtätning. Vid förtätning av fritidshusområden kan en omvandling ske från fritidshus till permanentbostäder, sådana områden definieras i denna studie som förtätningsområden. En följd av ökad exploatering och ändrad boendesituation inom dessa områden är att upprustning och nyanläggning av allmänna anläggningar kan behöva genomföras. I detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap är kommunen ansvarig för att säkerställa utbyggnaden av allmän plats och att det byggs ut i takt med övrig bebyggelse.

Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges kommuner finansierar utbyggnaden av allmän plats i detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap, specifikt inom förtätningsområden som genomgår en omvandling från fritidshus till permanentbostäder. Studien undersöker även varför en kommun tillämpar ett specifikt tillvägagångssätt och om det finns faktorer som påverkar valet av finansieringsmetod. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes för att fullfölja studiens syfte hur kommuner går tillväga. En kvalitativ intervjuundersökning bestående av fyra anonyma telefonintervjuer utfördes för att besvara frågeställningen varför kommunen väljer specifika finansieringsmetoder.

Resultatet visar att en kommuns val av finansieringsmetod varierar på grund av den markägarsituation som råder i ett förtätningsområde. Det finns alltid befintliga fastighetsägare utöver andra eventuella aktörer som kommun och exploatör. Det är vanligt att en kommun kombinerar olika metoder för att finansiera allmän plats exempelvis skattemedel som komplement till gatukostnader. När det endast finns enskilda fastighetsägare tillämpas främst gatukostnad och skattemedel. När kommunen äger en del av planområdet finansieras allmän plats med del av köpeskilling vid försäljning av nybildade fastigheter och skattemedel. När en exploatör äger en del av planområdet tecknar majoriteten av kommuner exploateringsavtal där exploatör erlägger exploateringsbidrag vilket motsvarar kostnader för allmän plats eller där exploatör bygger ut och överlåter kostnadsfritt till kommunen. En kommuns befolkningsmängd påverkar en kommuns val av finansieringsmetod mer än vad en kommuns geografiska lokalisering gör.

Det framgår tydligt att politik påverkar valet av finansieringsmetod. Det finns däremot ingen relation mellan en kommuns partipolitiska styrning eller ideologiska inriktning och kommunens tillvägagångssätt. Tjänstemän anser att ekonomisk hållbarhet styr kommunen i valet av finansieringsmetod men författarna anser att alla dimensioner av hållbar utveckling är relevanta.

It has become common practice to plan by densifying and several municipalities have stated in their comprehensive plans that growth should arise through densification. When densifying vacation home areas, a conversion from vacation homes to permanent residences can occur and these areas are named densification areas in this study. A consequence of increased land development and a changed living situation in these areas is that refurbishment or establishment of new municipal facilities may be necessary. In detailed development plans with municipal mandate, the municipality is responsible for ensuring the construction of public spaces and that completion is coordinated with other developments.

The purpose of this study is to examine how Sweden's municipalities fund the development of public spaces in detailed development plans with municipal mandate in densification areas. The study examines why a municipality practice a specific procedure and if there are other factors that interfere with the method to fund public space. To fulfil the study's purpose a quantitative analysis was used to answer how the municipalities are funding public areas and four interviews were held to find out why they are choosing a specific way of funding.

The results show that the choice of financing vary, as it is based on the landowner situations in densification areas. There are always individual landowners in addition to other landowners. It is common for a municipality to combine several methods for financing public space. When there are only individual landowners in a densification area the common method is using street costs or taxes. When a municipality owns parts of the area in addition to individual landowners, most municipalities use real estate sales and taxes. When a land developer owns part of a densification area the majority of municipalities settle an agreement that the land developer renders a contribution to the municipality which is equivalent to the cost of public space, or the land developer build and transfer public areas free of cost.  The population of a municipality has a greater influence for the choice of financing public space than the geographic location of a municipality.

It is evident that politics plays a part in the choice of funding. There is however no relation between a municipality’s political party or ideological direction, and a municipality’s choice of funding. Municipal officials reckon that economic sustainable development steers the municipality’s choice of funding, but the authors believe that all dimensions of sustainable development are relevant.