Bakgrund: Sedan år 1991 genomför inte staten några läromedelsgranskningar (Eilard,2008). Detta innebär att det finns många olika läromedel att välja på och utbudet av läromedel är stort. Det är upp till skolan och läraren att granska de läromedel som används, men en undersökning från Skolvärlden (2014) visar att det endast är två av tio lärare som hinner granska sina läromedel. Dessutom visar Skolinspektionens granskning från 2011 att många av de läromedel som finns idag, inte speglar hur samhället ser ut. Skolinspektionen (2011:1) menar att många av läromedlen istället är ensidiga och inte representerar mångfald. Skolans värdegrund talar för att främlingsfientlighet ska mötas med kunskap och att alla tendenser till diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller annan trosuppfattning aktivt ska motverkas. Denna läromedelsgranskning granskar förekomsten av västerländska samt icke-västerländska karaktärer i både text och bild. Valda läromedel studeras utifrån ett multimodalt perspektiv där sambandet mellan text och bild granskas. Det är tre olika läromedel inom svenskämnet för årskurs 1 som granskas.

Syfte: Det övergripande syftet med det här arbetet är att göra en kritisk granskning av tre läroböcker i svenskämnet, med fokus på mångfald och representationer av västerländskhet respektive icke- västerländskhet i text och bild. Våra frågeställningar är: - Vilket utrymme får de västerländska karaktärerna jämfört med de icke-västerländska? Hur ofta förekommande är respektive kategori? - Hur framställs de västerländska respektive icke-västerländska karaktärerna i text och bild? - Hur samspelar text och bild i läromedlen och hur kan detta samspel tänkas påverka det budskap som förmedlas till eleverna?

Metod: För att svara på frågeställningarna krävs såväl en kvantitativ som kvalitativ innehållsanalys. I den kvalitativa undersökningen granskas böckernas innehåll kritiskt. Den kvalitativa granskningen består av en analys av läromedlets text och bilder. Fokus i den kvalitativa delen ligger på att granska text och bild samt analysera vad dessa förmedlar till läsaren. Den kvantitativa granskningen utfördes genom att undersöka läromedlets bilder för att påvisa i vilken utsträckning olika karaktärer förekommer. Både den kvalitativa samt kvantitativa delen har utgått från analysscheman (se bilaga I & II).

Resultat: Resultatet av granskningen visar att det finns en underrepresentation av icke-västerländska karaktärer i alla tre läroböckerna. Graden av underrepresentation varierar mellan läromedlen. Det läromedel som är anpassat för svenska som andraspråks-undervisning är det läromedel där flest icke-västerländska karaktärer förekommer. Vid undersökningen av hur text och bild samspelar med varandra och hur de förmedlar bilder av mångfald, visar resultatet att det skiljer sig åt mellan de olika läromedlen. Gemensamt för de tre läromedlen är att den icke-västerländska karaktärens utrymme är begränsat samt att den icke-västerländska karaktären beskrivs vara avvikande. Den västerländska karaktären framställs vara det normerande i samtliga tre läromedel.