Background: Animals have long been present in human lives and many older people have grown up with some animal. Getting older and maybe losing family members or the opportunity to greet family and friends just as easily can cause the elderly to lose motivation, be less social, become depressed, feel lonely and thus reduce well-being. Therefore, it is important for the nurse to have up-to-date research and knowledge about complementary care in order to increase well-being. Aim: The purpose of the study was to illuminate how animals in nursing care effects older people. Method: The method were to contribute to evidence-based nursing based on analysis of qualitative research. Eleven scientific articles were analyzed according to Friberg's five step model. Results: The analysis resulted in three categories; "Well-being increases in the presence of animals", "Animals effects social interactions", "Robot animals as an alternative". Animals have proven to have positive effects on the elderlys' physical and psychological wellbeing. It also shows that the presence of animals increases the social interactions between humans. Robotic animals can be an option when real animals are not possible. Conclusion: Animal interventions and the presence of animals were found to have a positive effect in elderly people's lives and the authors wishes to see more animals in nursing homes further on.

Syftet med studien var att belysa hur djur inom omvårdnaden inverkar på äldre människor. Studiens resultat visade att djur inom omvårdnaden av äldre hade många positiva aspekter. Djur bidrog till att skapa en balans i livet genom att många äldre upplevde att de förlorat förmågor och behövde mer hjälp än tidigare i livet. Som djurägare fick den äldre istället känslan av att vara att behövd. Djur beskrevs som ersättning till familjemedlemmar för äldre människor som förlorat närstående. Äldre som inte längre hade möjlighet att hälsa på närstående lika ofta upplevde djuret som ett stort sällskap. Djur gav beröring genom att lägga sig intill, buffa eller slicka på en hand. Djur motiverade äldre till rörelse och regelbundna rutiner genom att den äldre kom upp ur sängen och tog tag i dagen. En trygghetskänsla skapades av att ha ett djur intill sig. Djur vaktade den äldre och kunde kalla på hjälp vid behov. När människan blev äldre kunde sociala kontakter minska och vänner gick ur tiden och svårigheter att besöka andra kunde uppstå. Hundar måste gå ut på promenad och på promenader träffas människor där djur blev ett naturligt samtalsämne och sågs som ett kommunikationsverktyg. Personer med nedsatt kognitiv förmåga eller demenssjukdom sken upp och deltog i aktiviteter med djur involverade. Djur lindrade även känslor av ensamhet och bidrog till ett ökat välbefinnande. Vid tillfällen då verkliga djur ej var praktiskt genomfört fanns robotdjur som alternativ. Robotdjur har visat positiva effekter både på social interaktion och har en lugnande inverkan. Att människor idag lever längre kan medföra en risk att ensamhet och isolering ökar vilket är ett växande problem i samhället som behöver åtgärdas. Djuren bör ses som en stor resurs och som en självklar del inom omvårdnaden av äldre. Studiens resultat kom från analys av totalt elva artiklar genomförda med kvalitativ metod. Författarna analyserade artiklarna efter Fribergs fem-stegsmodell. Analysen resulterade i tre teman med åtta underteman.