Bakgrund: Representation är det som skapar mening till vår omvärld och människorna i den. Den som har makten att välja vem som ska porträttera vilken verklighet styr på så vis våruppfattning av sanningen och hjälper till att konstruera och upprätthålla normer. Genom politiska och sociala händelser genom historien har vithet genererat en ställning som ideal ochdet västerländska normen att förhålla sig till. Enligt den kritiska rasteorin leder detta till rasistiska strukturer som begränsar möjligheter till rättvis tillgång till samhällets olika delar såsom till exempel utbildning och arbete. Genom representation avspeglar sig denna hierarki och påverkar vår uppfattning om världen, vilket även speglas i skolans läromedel.

Syfte: Studien syftar till att generera kunskap om förekomsten av icke-vit representation i NO-läromedel, i vilka kontexter den existerar och vilken världsbild som bilderna konstruerar och ansluter sig till, och genom denna förståelse bidra med ett didaktiskt perspektiv på NO-litteratur och undervisning som är normkritiskt.

Metod: Sju läromedel har granskats genom kvantitativ innehållsanalys för att mäta förhållandet mellan vit och icke-vit representation i illustrationer och fotografier. Befintliga fotografier med icke-vit representation analyserades sedan kvalitativt utifrån sociosemiotisk teori.

Resultat: Undersökningen visar på en stark vit överrepresentation i det undersökta bildmaterialet. Icke-vit representation med historiska kopplingar, som visade vetenskapsutövning eller där kroppen eller kroppsdelar illustreras är i stort sett obefintlig. Hälften av de kvalitativt analyserade fotografierna framkallar konnotativa associationer till ett skolbarns vardagsliv, till största del representerad av flickor, medan hälften associeras till kulturella symboler likt kända idrottsutövare, till mindre vardagsnära situationer eller ställs ikontrast till ett konstruerat västerländskt ideal.