Actively managed funds are often presented to investors like you and me by most financial institutes. When investing your money in an active managed fund you're paying a higher fee to cover the increased cost due to active management. The fact that higher fees has an impact on the return on capital and that it results in increased revenues to the financial institutes is not argued. Whether the costumer who chooses to pay the higher fees in faith that it will generate a greater return on the investment is often argued. The efficient market hypothesis is a greatly recognized theory in the area of economics that argues that the only variable significant to greater returns are risk. Based on that statement the conclusion that active management of funds will not result in greater return can be made.

In this thesis 16 actively managed funds in Sweden have been analyzed. Data for those funds have been collected for the time period 20150101 – 20191231. In this study measures of performance have been used to evaluate the performance of the actively managed funds by calculating the risk adjusted return. Measures of performance that has been used in the thesis are Sharpe ratio, M2, Treynor ratio and Jensens Alpha. By calculating the risk adjusted return it is possible to decide if the fund has outperformed or underperformed the market. The 16 funds that the analytical part of the thesis is built on have been evaluated individually compared to a market index. Statistical test has been used to analyze the performance of the funds based on the risk adjusted return. Statistical tests that has been used are linear regression and Wilcoxon. Among the funds that was evaluated in the study had only one of the funds outperformed the market. The result confirms both theories in economics and earlier studies in the area. Out of the 16 funds evaluated could only one of the funds be concluded to have outperformed the market.

Aktivt förvaltade fonder är något som erbjuds till småsparare genom de flesta finansinstituten. Genom att placera sina pengar i en aktivt förvaltad fond betalar man en förhöjd avgift för de ökade kostnader som aktiv förvaltning innebär. Att avgifter påverkar den avkastning investeraren får på sitt kapital och genererar ökade intäkter till instituten kan ses som en självklarhet. Hur vida den som väljer att betala den förhöjda avgiften i hopp om ökad avkastning faktiskt får vad den betalar är dock inte lika mycket av en självklarhet. Inom nationalekonomin finns den effektiva marknadshypotesen som hävdar att risk är den enda variabeln av signifikans för ökad avkastning vilket i sin tur innebär att aktiv förvaltning inte bör generera ökad avkastning för investeraren.

I studien har 16 aktivt förvaltade globalfonder på den svenska marknaden analyserats. Data här inhämtats för tidsperioden 20150101 – 20191231. Genom att använda sig av prestandamått kan man generera ett riskjusterat avkastningsindex som möjliggör att undersöka om fonden presterat bättre än sitt jämförelseindex vid samma risk som marknaden. De prestandamått som använts i studien är sharpekvot, M2, treynorkvot och Jensens alpha. De 16 fonder som ligger till grund för det analytiska arbetet har ställts individuellt mot jämförelseindexet för att bedöma den enskilda fondens prestation. Det analytiska arbetet har gjorts genom olika statistiska tester med den riskjusterade avkastningen som utgångspunkt. De statistiska tester som studien omfattas av är enkel linjär regression samt Wilcoxon. I studien kan endast en av fonderna konstateras ha genererat en högre avkastning än marknaden. Resultatet bekräftar både nationalekonomiska teorier och tidigare forskning. Utav de 16 fonder studien omfattas av kunde endast en av fonderna konstateras ha presterat bättre än marknaden.