Bakgrund: Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som lägger stort fokus på det kompetenta barnet. Ett av förskolans uppdrag är att utveckla barns kommunikativa förmåga och språkutveckling genom bland annat god planering med utgångspunkt i syfte och mål med undervisningen och dokumentation. För att den planerade högläsningen i förskolan ska vara både utmanande och utvecklande för barnen är relationen mellan dem och pedagogen av hög betydelse sett utifrån det sociokulturella perspektivet där just samspelet har en stor betydelse för barns lärande och utveckling. För att skapa livslång lust att lära hos barnet krävs också en lyhörd pedagog som kan synliggöra barngruppens intressen eller väcka nyfikenhet hos barnen. En god högläsare läser därför med inlevelse och använder hela sitt språkregister för att kommunicera berättelsen (Heimer, 2016a). Denna studie är relevant för förskolan och förskoleklassen eftersom studenter och förskollärare kan ta del av olika aspekter och förhållningssätt som kan ge inspiration kring hur barns språk- och kommunikation kan utvecklas med hjälp av högläsning av barnlitteratur.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka pedagogers uppfattning och inställning till barnlitteraturens betydelse i förskolan och förskoleklassens undervisning samt hur den används för att utveckla barns språk- och kommunikationsförmåga.

Metod: Genom semistrukturerade individuella intervjuer med erfarna och nyexaminerade förskollärare som är verksamma inom förskolan har dessa uppfattningar och åsikter belysts och bearbetats. Totalt intervjuades tretton förskollärare, varav tio av dem valdes ut till resultatbearbetningen.

Resultat: Studiens resultat visar att faktabaserad litteratur är den genre som oftast förekommer inom förskolan. Den minst förekommande genren var rim, ramsor och poesi. Resultatet visar även att läslyftet har fått pedagogerna att se över hur de arbetar med högläsningen. För att barnen ska få ta del av mer högläsning har många förskolor använt sig av e-böcker. Det framkom att valet av litteratur till avdelningen ser olika ut. I många fall valde pedagogen själv eller tog med sig ett barn när de skulle välja litteratur. I enstaka fall tog personalen hjälp av biblioteket och detta kunde vara i form av boklådor eller att bibliotekarien tog fram böcker som pedagogen önskat.