Bakgrund: Som framtida gymnasielärare i samhällskunskap har vi som skribenter ett intresse att undersöka hur arbete sker i gymnasieskolor. Efter praktik har vi sett hur elevinflytande är ett ämne som ofta diskuteras, men skiljer sig mycket i arbetsform mellan elevgrupper och lärare. Enligt Skolverket (2019) har samhällskunskap som ämne en större explicit anledning att diskutera inflytande och demokrati, därför vill vi undersöka hur lärare förhåller sig till elevinflytande och hur elever uppfattar fenomenet. Efter forskningsöversikt visar det sig att ämnet är väl beforskat inom grundskolan. Då vi kommer jobba på gymnasiet återfinns intresset att undersöka hur elevinflytande sker i de högre åldrarna. Syfte: Syftet med studien är att jämföra samhällskunskapslärares och gymnasieelevers uppfattning kring elevinflytande i klassrummet. Metod: Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade respondentintervjuer. Studiens urval är strategiskt utformat där fyra legitimerade samhällskunskapslärare och fyra gymnasieelever intervjuas från åtta olika skolor. Valet av att göra en intervjustudie kom från viljan att undersöka ett strategiskt urvals subjektiva uppfattning kring ett specificerat fenomen, i detta fall elevinflytande. Resultat: Studiens resultat påvisar att elever har ett visst inflytande i klassrummet, men att detta utgår ifrån läraren snarare än eleven. Utifrån intervjumaterialet urskildes det att uppfattningen kring elevinflytande skiljde sig mycket mellan elevrespondenterna och lärarrespondenterna. Skillnaden på de båda var att lärarna ansåg att eleverna hade ett rimligt elevinflytande, medan eleverna enbart uppfattade att elevinflytandet var skenbart.