Den här studien utgick ifrån det faktum att effektiviseringsåtgärder är centrala i kommuner, som är icke-vinstdrivande organisationer, men att det saknades djupare förståelse för hur dessa åtgärder kommuniceras till och upplevs av medarbetare. Syftet var således att bidra med fördjupade kunskaper till hur och på vilket sätt kommunikationen påverkar medarbetares upplevelser av effektiviseringsåtgärder i kommuner. Som grund till detta utgick vi från olika teorier kring vad som påverkar kommunikationen, exempelvis ledarskap, transparens, förändringsberedskap och valet av kommunikationskanal. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare och chefer i två svenska kommuner. Empirin visade att effektiviseringsåtgärder främst kommunicerades via möten som skedde "face-to-face". Den visade även att det inte fanns någon större beredskap för förändring i kommunerna, att transparensnivån upplevdes på väldigt skilda sätt av medarbetare och chefer samt att det utövade ledarskapet av den närmsta chefen påverkade medarbetarupplevelsen. Teori och empiri stämde överens med varandra när det gällde hur effektiviseringsåtgärder kommuniceras. Chefer ville undvika att skrämma upp medarbetare genom att kommunicera ut för mycket information om effektiviseringsåtgärder, medan medarbetare upplevde att informationen många gånger var alldeles för bristfällig. Delaktighet i beslut upplevdes vara viktigt ifrån alla hierarkiska led, men även här verkade det finnas skilda meningar kring vad delaktighet innebär i praktiken. I våra slutsatser konstaterade vi att faktorer som transparens, kommunikationens kvalitet, förändringsberedskap och ledarskap tenderade att upplevas olika av medarbetare och chefer i kommuner. I valet av kommunikationskanal upplevde dock både medarbetare och chefer att "face-to-face" var det bästa alternativet att kommunicera ut effektiviseringsåtgärder på. Alla dessa faktorer var viktiga och påverkade hur väl den interna kommunikationen fungerade samt hur den upplevdes av medarbetare i kommuner, vilket i sin tur verkade påverka hur lyckade effektiviseringsåtgärderna blev utförda.

This study was based on the fact that efficiency measures are central in municipalities, which are non-profit organizations, but that there was no deeper understanding of how these measures are communicated to and experienced by employees. The purpose was thus to contribute with in-depth knowledge about how and in what way communication affects employees' experiences of efficiency measures in municipalities. As a basis for this, we have based on several different theories about what affects communication, such as leadership, transparency, preparedness for change and the choice of communication channel. We conducted semi-structured interviews with eight employees and managers in two Swedish municipalities. Our empiricism showed that efficiency measures were primarily communicated through physical meetings. It also showed that there was no great preparedness for change in the municipalities, that the level of transparency was experienced in very different ways by employees and managers and that the leadership exercised by the immediate manager affected the employee experience. Theory and empiricism were consistent with each other regarding how efficiency measures are communicated. Managers wanted to avoid intimidating employees by communicating too much information about efficiency measures, while employees felt that the information was many times too inadequate. Participation in decisions was perceived to be important from all hierarchical levels, but here too there seemed to be different opinions about what participation means in practice. As conclusions, we found that factors such as transparency, the quality of communication, preparedness for change and leadership tended to be perceived differently by employees and managers in municipalities. However, in the choice of communication channel, both employees and managers felt that "face-to-face" was the best option to communicate efficiency measures. All these factors were important and affected how well internal communication worked and how it was experienced by employees in municipalities, which in turn seemed to influence how successful the efficiency measures were carried out.