Studiens syfte är att undersöka huruvida det handledningsprojekt som gått under arbetsnamnet En annorlunda kurs resulterat i ett förändrat förhållningssätt och bemötande i relation till enskilda elevers problematik och utmanade beteenden. Studien har även till uppgift att försöka besvara om praktikgemenskapen som lärmiljö och social gemenskap ansetts betydelsefull för den enskilde deltagaren.

Studiens resultat pekar på att lärarens uppdrag blivit allt mer komplext, och att elever som av olika anledningar utmanar i den pedagogiska vardagen kräver mer av lärarens förhållningssätt och bemötande nu än vad det gjort tidigare. Arbetet kring dessa elever uppfattas även kunna försvåras genom lärarens upplevelse av att vistas i en problemorienterad kultur. Mot denna bakgrund visar resultatet att deltagandet i praktikgemenskapen bidragit till att stärka deltagarnas utvecklande av det lösningsfokuserat arbetssättet, vilket i sin tur legat till grund för ett förändrat syn- och tankesätt i förhållande till enskilda elevers problematik och utmanade beteenden.

För att nå framgång i arbetet med utmanade elever ses lärarens relationskompetens vara av central betydelse, där omsorg, lyhördhet och respekt anses utgöra grunden. Lärarna i studien upplevs även nå framgång med eleverna när de kontinuerligt arbetar med beröm och positiv feedback, men kan själva uppleva en avsaknad av legitimt stöd för arbete med dessa insatser. Resultatet visar även att praktikgemenskapen fungerat som en ventilationskanal för läraren, där frågor om mänsklig utveckling kunnat diskuteras på en värdeneutral arena i förhållande till lärarens komplexa uppdrag.

Utifrån en upplevd ökning av antalet elever med psykisk ohälsa så anses även den samverkan som skett mellan skola och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) varit betydelsefull för utvecklandet av ny kunskap inom området.

The purpose of the study is to investigate whether the guidance project A diffrent course resulted in a changed approach in relation to the problems and challenges of individual pupils. The study also has the task of trying to answer whether the community of practice as a lerning environment and social community has been important for the individual participant.

The results of the study indicate that the teachers task has become increasingly complex, and that pupils who for various reasons, challange in every day life require more of the teachers treatment and attitude now than it did before. The work around these pupils is also perceived to be made more difficult by the teachers experience of staying in a problem- oriented culture. Against this background the results show that participation in the community of practice contributed towards strengthening the participants development of the solution-focused way of working. In fact it was the turn of the basis for a changed view and mindset in relation to individual pupils problems and challenging behaviors.

In order to achieve success in the work with challanging pupils, the teachers relationship skills seems to be of central importance, where care, responsiveness and respect are considered to be the foundation. The teachers in the study are also perceived to be successful with the pupils as they continuously work with praise and positive feedback, but may also feel lack of the same for their own work effort.

The result also shows that the community of practice served as an area of dialogue for the teacher, where issues of human development could be discussed in a value-neutral arena.

Based on an experienced increase in the number of pupils with mental illness, the colaboration that has taking place between school and child and youth psychiatry (BUP) is also considered to be important for the development of new knowledge in the subject matter.