Bakgrund: Studier visar att ett införande av betyg i årskurs 4 i idrott och hälsa resulterar i att bedömningsarbetet ger en ökad betydelse och ger bättre förutsättningar för den samlade bedömningskulturen i tidigare stadie, vilket kan leda till att lärare får syn på farhågor i ett tidigt stadie (U2014/4873/S, Skolverket, 2011a). Under lärarutbildningen har svårigheten i att ge en rättvis bedömning och hur betygssättning påverkar elever och vuxna i skolan behandlats ingående. Den här undersökningen sätter den diskussionen i relation till verksamma lärares uppfattning. Syfte: Syftet med studien är undersöka hur idrottslärare arbetar med bedömning samt att ta reda på deras förväntningar och farhågor inför att betyg skulle komma att införas från årskurs 4. Metod: För att besvara vår forskningsfråga har vi valt att göra en kvalitativ studie. Empirin är insamlad med hjälp av enskilda strukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Urvalet är baserat på sex idrottslärare varav en kvinna och fem män med behörighet upp till årskurs 6. Analysarbetet är gjort utifrån en induktiv metod då vi valde att kategorisera våra resultat och lägga in de i olika kategorier. Resultat: Resultaten i studien visade att idrottslärarna upplevde att det skulle bli mer arbete för dom vad det gäller dokumentation. Lärare upplevde att eleverna skulle bli oroade och stressade och att detta i sin tur skulle spegla av sig på undervisningen. Av de lärare vi intervjuade var det ingen som var positiv till ett införande av betyg från årskurs 4.