Bakgrund: Lek har setts som viktigt för barn och deras utveckling långt tillbaka i tiden. Men synen på lek har förändrats och framförallt den fria leken. Även lärande har fått en förändrad syn över tid men de flesta forskare är överrens om att lärande i olika former sker i både styrda aktiviteter och i den fria leken och just därför är leken någonting viktigt för barnen.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på mer om vilka former av lärande som förskollärare menar, kan genereras av barns lek och att undersöka vilka uttryck för genusmönster som de anser kommer till uttryck i barns lek.

Metod: I min studie har data samlats in genom kvalitativa enskilda intervjuer. I studien deltog åtta informanter och urvalet består av förskollärare.

Resultat: Barn lär sig olika saker i princip hela tiden. Barns fria lek är ett exempel där mycket lärande kommer in t.ex. samspel, kommunikation, att delta, vänta på sin tur. Samspel och social samvaro är viktigt för barnen dels i leken men också för att fungera som en social individ. En närvarande och deltagande pedagog är viktigt för att dels stötta barn i leken, men också för att stötta de barns som inte kan leka eller har svårt att komma in i leken. Att som pedagog vara närvarande i barns lek ger inte bara trygghet utan också en möjlighet att se vad barnen intresserar sig för som man sedan kan ta nytta av när aktiviteter eller undervisningssituationer planeras. Skillnader mellan pojkar och flickors lek visades genom typ av lek men också utifrån situationen där och då. Arbeta för att motverka genusmönster sker framförallt genom att inte könskoda leksaker. Undervisning kan ske både planerat och oplanerat. Miljö och material som tas fram och utformas utefter läroplan och barns intresse är också något som är viktiga inslag i undervisningen och för barns utveckling och lärande.