Bakgrund: I arbetet som lärare på Kriminalvårdens lärcentrum har jag noterat språkliga variationer bland andra språkstalande intagna och studerande. Vissa kodväxlar aktivt. Andra talar endast standardsvenska. En tredje kategori talar en form av multietniskt ungdomsspråk. Iakttagelserna ligger till grund för att på ett djupare plan ta reda på vad som motiverar intagna studerande att välja mellan de olika språkliga strategier som tillämpas. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som motiverar en andraspråkstalare att välja att använda standardsvenska, stanna i multietniskt ungdomsspråk eller kodväxla. Metod: Studien är gjord utifrån fallstudiemetodik, där tre särskilt belysande nyckelfall har intervjuats och analyserats utifrån teoretiska konstrukt från Mellin-Olsen och Dörnyei. Teoretiska begrepp som använts för att analysera datan har varit Dörnyeis ideal, ought to och feared L2 selves, samt Mellin-Olsens instrumentella och sociala rationaler. Resultat: Resultatet visar att instrumentella, men främst sociala faktorer påverkar språkligt val, både när det gäller att kodväxla, stanna i multietniskt ungdomsspråk eller använda standardsvenska. Språkval hänger tätt samman med identitetsskapande processer. Förmåga att byta språk och växla mellan den identietet som antas i en viss typ av grupp och kontext gynnar kodväxling, medan de andra båda valen hänger ihop med starka bilder av hur man vill eller är rädd för att uppfattas som av andra både nu och i framtiden.