Bakgrund: I förskolan samspelar barn och pedagoger dagligen med varandra. Dessa samspel har en betydande roll för barns utveckling både gällande deras identitet och lärande. Det sätt som samspelen får betydelse för barn är bland annat beroende av pedagogers sätt att agera. I de dagliga samspelen framträder även skillnader i hur pedagoger möter barn med olika könstillhörighet. Dessa olika sätt påverkar barns syn på sig själva som pojkar resepktive flickor och hur de konstruerar sin könsidentitet. Pedagoger möter barn utifrån genusrelaterade förväntningar som tar sig uttryck på olika sätt.

Syfte: Studiens syfte är att studera pedagogers agerande i samspel med barn. Detta för att undersöka hur samspel i förskolan kan se ut och vad det kan innebära för barns utveckling i relation till lärande. Vidare är syftet att undersöka om det finns skillnader i hur pedagoger agerar i samspel med barn med olika könstillhörighet, hur dessa skillnader i sådana fall visar sig och vad dessa skillnader skulle kunna innebära för barns identitetsutveckling.

Metod: Studien grundar sig i en kvalitativ forskningsansats och är genomförd med observationer som datainsamlingsmetod.

Resultat: Analysen av samspelsobservationerna visar att pedagoger och barn samspelar med varandra på olika sätt, även i en vardaglig situation så som barnens ankomst. En del av samspelen visade sig innehålla interaktioner av högre kvalité än andra beroende på pedagogernas förhållningsätt när de mötte barn i samspel. De samspel som visade på en högre kvalité innehöll närvarande pedagoger som var intresserade av barnen och dessa samspel ses som mer positiva för barns utveckling. Samspelen med en lägre kvalité innebar ofta ett distanserat förhållningsätt från pedagogerna och de olika samspelen ger därför inte alla barn samma möjlighet att utvecklas. Resultatet visade också hur stereotypa könsföreställningar, uppfattningar och förväntningar upprätthålls genom att pedagoger i samspel bemöter barn olika beroende på deras könstillhörighet. Skillnaderna visades genom att närhet, uppmärksamhet och samtalsinnehåll såg olika ut i de olika samspelen.