Bakgrund: Internationella undersökningar visar att elever med utländsk bakgrund går ur grundskolan med sämre betyg i matematik än elever med inhemsk bakgrund. Att kunna behärska språket är en avgörande faktor för att eleverna ska kunna lyckas i matematik. Matematiska klassrumssamtal har visat sig ha stor betydelse för elevens kunskapsutveckling. I de yngre åldrarna sätts grunden för ett livslångt lärande och därmed har läraren en betydande roll för elevens utveckling inom ämnet. Andraspråkselever ska ges möjlighet att nå samma mål som elever med inhemsk bakgrund. Vi finner det därför intressant att undersöka hur lärare arbetar för att anpassa sin undervisning för att stötta andraspråkselever i matematiska klassrumssamtal.

Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares erfarenheter av klassrumssamtal i matematikundervisningen där andraspråkselever ingår, samt om och i så fall hur särskilda anpassningar görs. Studien avgränsas till att undersöka matematiska klassrumssamtal med elever i årskurs 1–3.

Metod: Studiens empiriska material är insamlat via telefonintervjuer med 12 lärare, där det samtalades om deras erfarenheter av att arbeta med matematiska klassrumssamtal där andraspråkselever ingår.

Resultat: Studiens resultat visar att lärare anser att andraspråkselevers svårigheter i att delta i matematiska samtal främst beror på bristande begreppsförståelse. Studien visar också att lärare eftersträvar ett gott klassrumsklimat, då de menar att de sociomatematiska normer som råder i klassrummet har en betydande roll. Resultatet visar också att lärarna arbetar på olika sätt och använder olika metoder för att stötta och anpassa undervisningen för eleverna, så att de ska kunna delta i de matematiska klassrumssamtalen. Det framkom också att lärare ser flera utmaningar i att kunna anpassa matematikundervisningen där andraspråkselever ingår