Bakgrund: Barnhälsovården och dess hälsofrämjande arbete med syfte att främja barns hälsa och trygghet är en samhällsresurs då barnhälsovårdssjuksköterskan träffar majoriteten av alla barn och familjer oavsett social eller kulturell bakgrund. Sjuksköterskan har ansvar för att skapa och upprätthålla en god vårdrelation till föräldrar samt informera och nå ut med hälsofrämjande kunskap. Vid systematisk sökning identifierades övervägande forskning om vårdrelationer mellan sjuksköterska och förälder i sjukhuskontext.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som stödjer och hindrar vårdrelationer till föräldrar inom barnhälsovården i Sverige.

Metod: Den kvalitativa datainsamlingen bestod av 15 narrativa berättelser skrivna av sjuksköterskor och inskickade via mejl. Informanterna arbetar i norra, mellersta och västra Sverige i kommuner i storlek mellan ungefär 4.800 till 579.000 invånare med bred sociodemografisk variation. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Hällgren Graneheim och Lundman.

Resultat: Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema: ett tillitsfullt samspel som var grunden för vårdrelationen, samt fem kategorier: tid, kommunikation, kunskap, lyhördhet och miljö - som enligt sjuksköterskorna kunde stödja eller hindra vårdrelationen.

Slutsats: En god vårdrelation med tillit mellan sjuksköterskor och föräldrar underlättar det hälsofrämjande arbetet inom barnhälsovården, som är en viktig del i att främja den svenska folkhälsan.

Background: Child healthcare in Sweden and its health promotional work, with the aim of promoting children's health and safety is a social resource. The child health nurse meets the majority of families regardless of the families' social or cultural background. The nurse is responsible for creating and maintaining a good caring relationship to parents, as well as inform and reach out with health promotion knowledge. In a systematic search, an overwhelming amount of research was identified about the caring relationships in a hospital context.

Aim: The aim of the study was to describe child health care nurses' experiences of what supports and prevents the caring relationship with parents in child health care in Sweden.

Method: The qualitative data collection consisted of 15 narrative stories written by nurses and sent by e-mail. The informants work in northern, middle and western Sweden in municipalities with a range of 4800-579000 inhabitants, with a wide socio-demographic variation. The analysis was conducted with qualitative content analysis according to Hällgren Graneheim and Lundman.

Results: The result ended in an overall theme: a trusting interaction, which was the foundation of a caring relationship with five categories: time, communication, knowledge, responsiveness and environment - that according to the nurses could support or prevent the caring relationship.

Conclusion: A good caring relationship with trust between nurses and parents facilitates the health promotion work in child health care, which is an important part of promoting Swedish public health.