Bakgrund: Det Nationella bedömningsstödet för matematik infördes 2019 och är obligatoriskt att använda i årskurs 1. Bedömningsstödet behandlar området taluppfattning och är till för att hjälpa lärare att identifiera elever som har eller riskerar att få svårigheter inom området. I forskningsbakgrunden framkommer det varför taluppfattning är viktigt i de tidiga årskurserna. I syftestexten i kursplanen för matematikämnet finns det långsiktiga matematiska förmågor som ligger till grund för kunskapskraven som lärare ska utgå från när de bedömer eleverna. Den tidigare forskningen redogör för begreppen kunskap och bedömning och hur bedömning kan påverka elever. Den här studien avgränsades till att undersöka modelleringsförmågan, begreppsförmågan och kommunikationsförmågan förekomst i materialet. Användandet av uttrycksformer är sammankopplat med kommunikationsförmågan, eftersom förmågan kräver att eleverna använder flera uttrycksformer. Därför har vi i den här studien även valt att undersöka uttrycksformernas förekomst i materialet. Tidigare forskning visar att det finns ensam stämmighet kring vad som är viktigt inom matematiken för att elever ska bli matematiskt kompetenta. Den tidigare forskningen redogör för hur man kan dela in de olika uttrycksformerna.

Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka förmågor som bedöms i det obligatoriska bedömningsstödet för matematik och vilka uttrycksformer som eleverna ges möjlighet till att använda vid bedömningen.

Metod: Datainsamlingen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys av det Nationella bedömningsstödet i matematik för årskurs 1. För att kunna göra en analys kring förmågornas och uttrycksformernas förekomst har vi använt tre olika teoretiska utgångspunkter. KLAG modellen har använts för att analysera förekomsten av kommunikationsförmågans och matematiska uttrycksformer. Modelleringsmodellen har använts för att synliggöra förekomsten av modelleringsförmågan. Till sist har vi använt os av begreppsmodellen för att undersöka begreppsförmågans förekomst i materialet.

Resultat: Resultatet visar att eleverna ges möjlighet till att använda alla förmågor och uttrycksformer när de löser uppgifterna. Dock visar det sig att alla elever inte ges möjlighet till att visa alla aspekter av modellerings- och begreppsförmågan. När det gäller kommunikationsförmågan är det totalt nio uppgifter som testar förmågan. Ingen av dessa uppgifter gör det möjligt för eleverna att använda alla fyra uttrycksformer samtidigt, utan endast två/tre uttrycksformer. När det kommer till uttrycksformer visar resultatet att den logiska/språkliga uttrycksformen förekommer i störst utsträckning. Den uttrycksform som eleverna ges minst möjligheter till att använda är den grafiska/geometriska.