Bakgrund: År 1991 avskaffades statlig granskning av läromedel (Johnsson Harrie, 2009, s. 10) och ansvaret ligger nu istället på varje enskild lärare. Då vi i våra framtida yrken kommer att använda oss av läromedel i undervisning behöver vi vara insatta i utformningen av olika läromedel. Vi är därför intresserade av att granska hur språket och bilder används i läromedel för att möjliggöra för elevernas förståelse, då vi utgår ifrån det sociokulturella perspektivet som menar att språket samt kulturella redskap har stor betydelse för lärandet (Säljö, 2014, s. 301).

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka språkbruk och bildanvändning i läromedel för årskurs 4 för att identifiera potentiell problematik för förståelse. Metod: I studien används textanalys som datainsamlingsmetod och då specifikt innehållsanalys som är en typ av textanalys. Det är tre läromedel för årskurs 4 som granskas; Matematikboken Alfa, Matteborgen och Mattespanarna. Vi har använt oss av tre tabeller i vår granskning av läromedlen, en tabell per frågeställning, samt använt studiens centrala teoretiska begrepp som analysverktyg. För att avgränsa undersökningen har vi endast valt att granska området geometri i de tre läromedlen.

Resultat: Vi kunde se att det främst var matematiska begrepp som förklarades i samtliga läromedel och att det vanligaste sättet att förklara ord och begrepp var genom bilder. Det förekom ett flertal flertydiga ord i läromedlen och de användes frekvent. I matematikboken Alfa fann vi 37 olika ord som förekom vid 345 tillfällen, i Matteborgen fann vi 24 ord som förekom vid 360 tillfällen och i Mattespanarna fann vi 38 ord som förekom vid 693 tillfällen. Vi har dock räknat samtliga flertydiga ord även om de kan förstås genom kontexten i vissa fall. Detta påverkar det höga antalet tillfällen som flertydiga ord förekom. Vi såg att i Matematikboken Alfa var bildernas främsta funktionen att användas som dekoration medan det i de andra två läromedlen var vanligast att bilder användes som delmoment i uppgifter.