The purpose of this study is to examine, if the social studies teacher identifies him/herself based on the professional identity inside and outside the school sphere based on regions and role figures. How does the social studies teacher consider her own professional identity inside and outside the work? Does the work identity affect the personal role figure(self-image)? To which extend is the civic teacher professional identity affected by environment within and outside the school sphere? To answer the questions of this study based on the aim, six social studies teachers have been interviewed, from a small town in western Sweden. The method to answer the questions was based on semistructured interview and the answers where interpreted and analyzed based on the qualitative textanalyze interpretation and analyze of chosen meanings. The material was analyzed based on the Goffman dramaturgy perspective and the Löfgrens (2012) definition of the teachers professional identity. The theoretical approaches are being used to create an understanding, interpret and analyze the respondents professional identity especially in different regions affected the personal role figure. The previous research has also contributed to a deeper understanding on how teachers identify themselves. The previous research has also contributed to the knowledge gap to examine how the rolefigures within and outside the school affect the teacher within and outside the work. The civic social studies as a subject is a relatively new subject in Sweden and the subject teacher identity within and outside the work has not been examined before.This study reveals that most of the social studies teachers that have been interviewed identifies themselves by the professional identity. This identification has resulted in an impact on the personal role figure. The distinction between the professional identity and the personal role figure was hard to see because the public inside and outside the work has expectations that the individual should be in one way in other words to be a teacher. According to Goffman (2004) the public are the ones that decide in which region the civic teacher is at and what role figure the teacher has. A region without a public is a back region, a region with a public and with expectations is called a front region. The study also shows that the interviewed teachers have different impression that they want to give to the public and their professional identity can be separated in team because of different school cultures.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida samhällskunskapsläraren identifierar sig utifrån sin yrkesidentitet i och utanför skolans sfär med utgångspunkt i regioner och rollgestalter. Hur ser samhällskunskapsläraren sin egen yrkesidentitet i och utanför skolans sfär? Påverkas den personliga rollgestalten(självbilden) av yrkesidentiteten? I vilken utsträckning påverkas samhällskunskapslärarens yrkesidentitet av omgivningen i och utanför skolans sfär? För att besvara studiens frågeställningar i enlighet med studiens syfte har sex samhällskunskapslärare från en liten stad i Västra Sverige intervjuats. Den valda intervjumetoden utgick från en semistrukturerad samtalsintervju och intervjusvaren tolkades och analyserades utifrån den kvalitativa textanalysens tolkning och analys av valda meningar.

Materialet analyserades med utgångspunkt i Goffmans dramaturgiska perspektiv samt utifrån Löfgrens (2012) definition av lärarens yrkesidentitet. De teoretiska ansatserna används för att skapa förståelse, tolka och analysera intervjupersonernas rollgestalter i olika regioner och hur yrkesidentiteten påverkat dem.

Den tidigare forskningen har också bidragit till en djupare förståelse för hur lärare identifierar sig själva. Den tidigare forskningen har också medverkat till kunskapsluckan att undersöka en ämneslärares yrkesidentitet och hur den påverkar hens personliga rollgestalt i och utanför arbetsplatsen. Ämnets historiska bakgrund visar att samhällskunskapsämnet är ett relativt nytt ämne i Sverige. Detta innebär också att ämneslärarens yrkesidentitet i och utanför arbetsplatsen ej undersökts tidigare.

Studien visar att de flesta samhällskunskapslärare som intervjuats identifierar sig utifrån sin yrkesidentitet. Denna identifikation har också resulterat i att den personliga rollgestalten har påverkats. Distinktionen mellan yrkesidentitet och personlig rollgestalt är svår att tyda eftersom publiken i och utanför arbetsplats har en förväntan att individen skall vara på ett specifikt sätt, det vill säga vara lärare. Enligt Goffman (2004) är det publiken som bestämmer i vilken region samhällskunskapsläraren befinner sig på samt vilken rollgestalt de har. En region som inte har en publik benämns som bakre region, en region som har en publik med förväntningar benämns som en främre region. Studien visar dock också att de intervjuade lärarna har olika intryck som de vill ge till sin publik samt att deras yrkesidentitet kan skiljas inom team på grund av olika skolkulturer.