Bakgrund: Gymnasieskolan har varit och är en frivillig skolform. Skolan är politiskt styrd och dess läroplaner är de dokument som genomsyras av den politik och ideologi som de ledande partierna företräder när dessa dokument arbetas fram. Historiskt har det funnits en politisk enighet om läroplanernas utformning, men de senaste läroplanerna som arbetats fram och antagits har tydligare varit präglade av majoritetspartiernas politik och ideologi framför kompromiss och enighet.

Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av medborgarskap i Lgy 11 och GySär13, och hur dessa skiljer sig från konstruktionen av den gemensamma läroplanen Lpf 94.

Metod: Undersökningen är en teoriprövande studie med en mest-lika design som är uppbyggd genom en kvalitativ metod. Denna kvalitativa metod består av en textanalys i form av en kritisk diskursanalys (CDA) Med hjälp av det metodiska verktyget analysschema har de tre läroplanerna Lpf94, Lgy11 och GySär13 analyserats.

Resultat: Samtliga tre läroplaner konstruerar liberala medborgare och vägen till att elevernaska bli liberala medborgare är konservativ. De största skillnaderna över tid och mellan skolformerna är synen på lärande. I Lpf94 finns en likadan syn på lärande vad gäller samtliga skolformer som tillhörde de "frivilliga skolformerna" där gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ingår. Däremot finns det tydliga skillnader i konstruktionen av medborgaren mellan Lgy11 och GySär13. Gymnasieskolans elever förväntas att nå målen i vilka kunskaper och färdigheter som läroplanen fastställt att eleverna ska kunna, medan det finns en inbyggd pessimism om att gymnasiesärskolans elever inte kommer att kunna uppnå kunskaperna och färdigheterna. Förväntningarna på gymnasiesärskolans elever har alltså sjunkit över tid. 'Livslånga lärandet' är en genomgående del i de tre läroplanerna, men innebörden av det har förändrats från och med Lgy11 och GySär13. I Lpf94 konstrueras möjligheter för eleverna att studera vidare vid högskola, universitet, yrkeshögskola, kommunal vuxenutbildning eller att gå vidare till arbetslivet. I de två nyare läroplanerna, Lgy11 och GySär13 som ersatte Lpf94 finns istället en uppdelning där gymnasieskolans elever i första hand ska gå vidare till studier på universitet eller universitet. Målet för gymnasiesärskolans elever är istället arbetsmarknaden och därmed upphör möjligheterna till fortsatta "offentliga" studier. Istället har ansvaret för det "livslånga lärandet" skrivits över till "folkbildningen" som är det enda alternativet för gymnasiesärskolas elever till fortsatta studier.