Bakgrund: Multimodal kommunikation är, enligt Selander och Kress (2017, s. 28), något som blivit viktigt att kunna hantera i dagens samhälle. Norberg (2019, s. 52) beskriver att drygt 90 procent av matematikundervisningen i Sverige, sker utifrån läroböcker. Läraren bör vara noggrann med valet av läromedel och ha god insikt om hur innehållet i böckerna är utformat. Läroboken är enligt Norberg (2019, s. 52-53) multimodal i sin natur och det är inte helt självklart för eleverna hur innehållet i dem tolkas. Läroböckerna i matematiken är sammansatta av semiotiska resurser som tillsammans utgör en modalitet. Eleverna behöver ha en kunskap om hur de kan tolka och se sambandet mellan de semiotiska resurserna som finns i läroböckerna. Kombinationen av semiotiska resurser i en lärobok kan stödja elever att förstå budskapet, men de kan även försvåra förståelsen av innehållet i läroboken.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur läroböcker i matematik ämnet är utformade utifrån interaktionsformer och semiotiska resurser i form av bild, text och grafik. Något som även kommer att inkluderas i studien är vilket ändamål som bilderna i läroböckerna fyller i förhållande till texten i dem, samt om och i sådana fall hur dessa samspelar.

Metod: Studien är utformad som en kvalitativ innehållsanalys vars teoretiska grund i huvudsak bygger på sociosemiotiken. Frågorna till materialet behandlar vilka semiotiska resurser som framhålls i böckerna, om bilderna väcker uppmärksamhet, hur bilderna samspelar med skriften samt ytterligare frågor som handlar om layouten i läroböckerna. Dessa frågor belyses sedan utifrån denna studies syfte och frågeställningar.

Resultat: Studien visar att det finns liknande interaktionsformer i samtliga läroböcker. Den största skillnaden förekommer mellan de tre läroböckerna och Singmas övningsbok. Skillnaden är att läroböckerna är färg- och bildrika, vilket Singmas övningsbok saknar helt. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan hur elevnära innehållet i böckerna är. Det finns avgränsningar i form av inramning och linjering mellan uppgifterna. Dessa avgränsningar bidrar till att strukturera upp innehållet i böckerna. I Mera Favorit upplevs innehållet rörigare än i de andra böckerna eftersom den ofta saknar avgränsningar likt dem som finns i de andra böckerna. Det är mer uppgifter på varje sida i Mera Favorits lärobok. Semiotiska resurser, som bild och skrift, samspelar oftast i form av närhet till varandra. Detta är tydligast i Singmas lärobok som innehåller tecknade barn som berättar med hjälp av text i pratbubblor dels till varandra i boken men även till användaren av boken.