Syfte: Syftet med detta arbete är att genomföra en ämnesdidaktisk studie om hur högstadie- och gymnasielärare förhåller sig till ämnet kriminalitet och rättskipning i sin undervisning.

Metod: I studien användes kvalitativ metod med samtalsintervjuer som analysmaterial. Samtalsintervjuerna genomfördes med legitimerade högstadie- och gymnasielärare på olika skolor i Västsverige. Kvalitativ metod motiveras utifrån att den möjliggör en mer djupgående analys av det fenomen som ska undersökas. Samtalsintervju motiveras utifrån att denna studie ämnar undersöka lärares didaktiska arbete och därmed är lärarens åsikter och erfarenheter i fokus. Vad gällande urval gjordes ett försök till stor variation av såväl skolor som verksamma lärare. Av denna anledning efterfrågades legitimerade lärare som arbetar både på kommunala och fristående skolor. Detsamma gällde även skolornas geografiska position då elevunderlaget kan variera.

Resultat: Studiens resultat visar att högstadielärarna motiverar undervisning om ämnet utifrån lärarens kvalificeringsuppdrag, medan gymnasielärarna utgår från lärarens fostransuppdrag. Detta resultat visar på att högstadielärarnas undervisning lutar sig mot en mer socialiserande process. Gymnasielärarnas undervisning fokuserar däremot på en mer analyserande process, som syftar till att skapa kritiskt tänkande medborgare. Studiens resultat visar även att alla de intervjuade gymnasielärarna, på ett eller annat sätt, undervisar om ämnet kriminalitet och rättskipning, trots bristande stöd i styrdokumenten (Skolverket, 2011b).

Resultatet visar att åtta av de intervjuade lärarna kan anses tillhöra Långström & Virtas (2015) kategorisering taktikerna. Två av de intervjuade lärarna kunde även anses tillhöra kategorin grävarna, i vissa delar av sin undervisning, men återgick oftast till kategorin taktikerna. Det var endast en intervjuad lärare som kunde tolkas som en undvikare, då läraren endast behandlade ämnet om det kom upp i diskussion när ett annat ämne behandlades.

Alla de intervjuade lärarna använde sig av olika metoder och material i sin undervisning om kriminalitet och rättsskipning, dock behandlade majoriteten av lärarna ämnet segregation. Några vanliga metoder var rättegångsbesök, diskussion och artikelanalys. De intervjuade lärarna resonerade att dessa metoder gjorde ämnet mer konkret och engagerade eleverna, vilket indikerar på att de intervjuade lärarnas didaktiska överväganden går i enlighet med Vernerssons (1999) analysschema.

Ytterligare ett resultat som togs fram var att det finns en varierande uppfattning bland de intervjuade lärarna angående undervisningens som deras egna roll i förhindrandet av avvikande beteende hos eleverna. Lärarnas åsikter var tvådelat i antingen att fånga upp elever i riskzon eller att deras uppgift endast är att ge eleverna en god utbildning, som i förlängningen kan vara brottspreventiv.