Ett flertal studier har beskrivit de omedelbara och långsiktiga effekter som ekonomisk utsatthet har på barns och ungas livssituation och möjligheter att utvecklas.Betydligt färre studier har fokus på barn och unga vars föräldrar erhåller någon form av ekonomiskt bistånd, såsom försörjningsstöd, och vilken plats barn och unga har i denna situation. Den aktuella forskningsstudien ger med sina tre delar en breddad och fördjupad bild av vilken plats barn och unga ges i försörjningsstödsärenden samt vilken syn och vilka strategier de själva ger uttryck för. En utgångspunkt för samtliga delar i studien är att barn och unga är aktiva aktörer, med egna behov och resurser, som bör beaktas vid handläggning av försörjningsstödsärenden.Del 1 har som syfte att beskriva hur barns och ungas situation dokumenteras i sambandmed försörjningsstödsärenden, dels generellt, dels beroende på om ärendepersonenär född i Sverige eller utomlands. Dokumentationsakter för en mindre kommuns samtliga biståndsärenden gällande familjer med minst ett barn i åldern0–21 år (N=147 ärenden; 368 barn) har granskats med avseende på den dokumentation som rör barn och unga.Del 2 har som syfte att undersöka barns och ungas syn på försörjningsstöd. Intervjuer har genomförts med 36 barn och unga i åldern 9–20 år vars föräldrar erhåller försörjningsstöd.Samtliga deltagare är födda i Syrien och kom som nyanlända till Sverige under 2014–2016.Del 3 har som syfte att undersöka barns och ungas vardag och strategier i relation till att familjen erhåller långvarigt försörjningsstöd. Intervjuer har genomförts med tolv barn och unga i åldern 10–21 år vars föräldrar erhållit försörjningsstöd under en längre tid. Deltagarna är antingen födda i Sverige eller har levt här under lång tid.Resultaten pekar på att barn och unga i familjer som erhåller försörjningsstöd tar ett stort eget ansvar samt utformar sina strategier utifrån det. Det kan finnas konflikter och svårigheter i familjerelationerna, men också förståelse och empati. Hur barns meningsskapande ser ut påverkas av familjens ekonomiska och relationella resurser. Barn utvecklaren ekonomisk kompetens med medvetenhet och kunskap om pengars värde.Vardagen formas genom de strategier som både barnen och föräldrarna använder sig av. Att bli sedd som avvikande kan leda till utanförskap och barn i familjer som erhåller ekonomiskt bistånd löper större risk att inte känna delaktighet.Synen på att erhålla försörjningsstöd skiljer sig åt mellan de två grupper av barn som vi har intervjuat, även om strategierna för att hantera situationen delvis överlappar. Bland barnen i nyanlända familjer ger många uttryck för att pengarna de erhåller är tillräckligtför att tillgodose familjens behov samt att försörjningsstödet ger dem och deras familj möjlighet att bygga nya liv. Även dokumentationen av barns och ungas situation i samband med försörjningsstödsärenden skiljer sig åt, eventuellt på grund av att anledningarna bakom föräldrarnas behov av försörjningsstöd är olika. Forskningen har genomförts i samarbete med Campus Västervik.